I flera år har vi pratat om att skaffa ett par grisar. Linderödsgrisar säger Ola, en svensk lantras som klarar att gå ute året om även i vårt klimat. Utmärkt idé har jag tyckt! Grisar verkar oerhört sympatiska, och min vana trogen vill jag allting nu, direkt, medetsamma! Men så rann det ut i sanden...som saker gör ibland.

Men i söndags när jag kom hem från jobbet stod de där i boxen! Babe och Miss Piggy, två dräktiga Linderödssuggor!

Jag vet knappt något om grisar, men jag tycker redan att de verkar ovanligt trevliga och sällskapliga. Tur att Ola jobbat som "svinaherde" tidigare och har koll...

Alltså, seriöst - jag inser att det är lite knäppt att bo ihop med två hundar, sex tackor och en bagge, två hästar, och två grisar, bara för skojs skull. Men vadå? Det ger begreppet "flerartsflock" en helt ny mening! :)