Kelpiestuds

Direktlänk till inlägg 21 mars 2012

Vad är fostran?

Av Åsa - 21 mars 2012 09:21

Måndagens Kvällsöppet har orsakat viss turbulens på internet (debatt om olika metoder att träna hund, med representanter från TVs hundprogram, de som kritiserar hundprogrammens metoder, och SKK). Jag har undvikit att se programmet eftersom jag misstänker att jag bara kommer att må dåligt och tänker därför inte uttala mig om det. Däremot har jag följt en del av efterdiskussionerna, det är nästan mer intressant!


En sak som jag tagit fasta på är det här med fostran.

En majoritet av de kommentarer jag har läst skiljer på "inlärning av moment/trix" och "fostran". Den generella åsikten verkar vara att inlärning är att lära hunden att GÖRA något - belöningsbaserad träning fungerar överlägset bäst. Fostran däremot, det är att lära hunden att GE SJUTTON i att göra något - och här kommer straffen in. Påståendet är alltså att belöningsbaserad träning bara fungerar effektivt om man vill lära in något, inte lära bort något.


Stämmer det? Ingen aning. Jag tänker annorlunda...


Istället för att lära hunden att låta bli att göra något, så lär jag hunden ett alternativ som jag gillar bättre som inte går att kombinera med det oönskade beteendet. Och eftersom jag fortfarande lär hunden att GÖRA något, så är det fortfarande "inlärning av moment/trix", och då fungerar ju belöningsbaserad träning bäst. Visst följer det logiken?

Det betyder att jag egentligen aldrig fostrar mina hundar, de går ouppfostrade genom livet. Däremot lär jag dem en hel massa om vad jag vill att de ska göra i olika situationer:

När man umgås med fåren på gården (gå och nosa, ligg och titta, följ med matte - INTE kompatibelt med att jaga får).

När det går gäss på åkern (hålla sig kloss vid mattes sida - INTE kompatibelt med att jaga gäss).

När en främmande hund kommer (kom till mattes sida och sök ögonkontakt - INTE kompatibelt med att göra utfall).

När främmande kommer på besök (sitt bakom tröskeln när jag öppnar dörren - INTE kompatibelt med att rusa ut och "överfalla" gästerna)

När man hälsar på främmande (fyra tassar på marken - INTE kompatibelt med att hoppa upp och utdela en dansk skalle kelpiestyle)

Och så vidare...


Fungerar det perfekt, klockrent, i alla situationer? Nej. Valle är ung, ibland agerar han först och tänker sedan. Därför finns det en sak till som man aldrig får glömma när man tränar belöningsbaserat: KONTROLL!

Och med kontroll menar jag att jag hindrar hunden från att upprepa och bli belönad för det beteende jag INTE vill ha. Kan jag inte ha kontroll över omgivningen får jag ha kontroll över hunden (koppel, staket, fysisk kontakt, ökat avstånd till retningen, etc), tills mitt alternativa beteende - det som jag VILL ha - har blivit så väl inlärt att det fungerar i de situationer jag vill. Och helst lite bättre ändå.


Bara en fundering...det jag har sett av straffbaserad träning, och själv utfört (även om det är många år sedan nu så kommer jag också ifrån en skola av straff), gav SÄMRE pålitlighet i att hunden skulle låta bli att göra något. Kanske beror det på att jag var mesig när jag straffade. Kanske beror det på att jag innerst inne inte ens ville straffa min hund. Kanske berodde det på att det var en Jack Russel Terrier. Det enda jag vet säkert är att när jag började tänka att jag skulle lära in något nytt, istället för att lära bort något gammalt, då blev träningen effektivare, vår relation bättre, och vi hade rackarns mycket roligare...


Och när jag ändå rannsakar mig själv: är jag perfekt som 100% belöningsbaserad tränare? Icke...Jag är mänsklig, jag har dåliga dagar. Ibland hamnar jag i situationer som är KRIS och KATASTROF där jag på något sätt MÅSTE bryta min hund. Men jag är ändå lite stolt över att kunna skriva att det händer sällan...och mer och mer sällan ju mer jag tränar och ju mer jag lär mig.

Och jag misstänker att en stor skillnad i hur jag tänker är att jag ser inte det som TRÄNING, utan just som en katastroflösning som jag antagligen kommer att få betala för på något vis. En liten bit av relationen är kantstött, en liten bit av tilliten behöver återbyggas. Det kanske märks på tempot i inkallningen, kroppshållningen när vi passerar platsen där det hände, en osäkerhet när jag höjer rösten i ett annat sammanhang. Små saker, som man kanske knappt lägger märke till. Ibland är det värt det (om min hund är på väg mot motorvägen i hög fart). Oftast är det inte (om jag istället har tappat tålamodet över något som inte ens är livsavgörande).

TRÄNINGEN, det är det vi istället startar med dagen efter, när jag hunnit fundera lite. OK, inkallningen höll inte hela vägen när två fasaner flög upp mitt framför nosen. Tillbaka till kontrollerade situationer, träna vad hunden SKA göra och belöna det, se till att den inte blir belönad för att göra "fel".


Jag är stenhårt övertygad om att man blir bättre på det man tränar mycket. Om jag tränar mycket på att straffa min hund - då blir jag duktig på det. Om jag tränar mycket belöningsbaserat - då blir jag duktig på det. Om jag tränar mycket på att hitta alternativa beteenden - då blir jag duktig på det...Det gäller att välja vad man vill bli duktig på!


För mig är det viktigt med ömsesidig tillit, jag vill ha mesta möjliga glädje och samarbete, och jag vill själv tycka att det är roligt att träna hund. För mig är det självklart att fokusera på det jag VILL ha.


Och en liten tanke till: Ibland känns det som att de som förespråkar straff som metod att fostra sin hund, är de som verkligen inte accepterar straff som metod att ändra åsikt. "Du har fel" - "Det har jag inte alls!" Människor och hundar lyder under samma beteendelagar...






 
ANNONS
 
Tina

Tina

21 mars 2012 16:12

Bra skrivet, slutklämmen är underbar :))

http://workinglabs.wordpress.com

 
Lena G

Lena G

21 mars 2012 18:07

AMEN!

http://www.klickersmart.se

 
Jenny

Jenny

21 mars 2012 18:36

Riktigt bra skrivet! Skulle även någon gång vilja läsa samma objektiva förklaring till varför man väljer att träna som man gör, skrivet av någon som tränar med straff. Men har ännu inte hittat nåt.

http://fjodorochvixhen.wordpress.com

 
Ingen bild

Ulrika

21 mars 2012 19:47

Hej
Jag har en ung dobermann flicka som jag tränar ipo med. jag tränar helt belöningsbaserat med klicker, shaping. Jag har två hundar och jag hyser väldigt stor respekt för dom. Jag läser ofta din blogg och tycker den är bra och intressant.
Även om jag tränar helt belöningsbaserat, så är jag i vissa fall inte helt övertygad om att det alltid blir rätt. Min hund, som har mycket vakt i sig, har till exempel lärt sig att om hon skäller vid fönstret så kommer jag att säga till henne. Hon kommer då att bryta ögonblickligen, för att sedan genast åter tillbaka till fönstret och skälla. Hon skäller alltså för att få belöning. Jag har fler liknande beteende hos henne. Hon har blivit väldigt uppfinningsrik och hittar alltid en väg att nå sin belöning. Jag har inte hittills kommit på hur jag ska bryta detta. Har prövat att säga till henne på sparken och läsa paragrafer, och det lyckas för stunden men hon är åter tillbaka vid fönstret. Att nonchalera går inte alls.
Har du någon fundering på hur man kan lösa problem som detta

Åsa

22 mars 2012 10:29

Hej!
Ledsen att jag dröjt lite med svaret, jag ville vänta tills jag hade tid att sitta vid en dator och formulera mig ordentligt :)Smartphones i all ära, men ibland blir det obekvämt...
Småler lite åt din beskrivning - uppenbarligen har du lyckats utmärkt med din belöningsbaserade träning och fått en kreativ hund som verkligen är motiverad!
Du får det beteende du belönar, och i detta fallet är det skällandet som dels belönas med din uppmärksamhet och en godisbit hos dig så fort hon skäller (enkelt att ändra på) och dels genom att det helt enkelt känns bra att skälla (omöjligt att ändra på).
Korrigera en hund som vaktar med höjd röst och paragrafer brukar bara öka på känslan av stress som oftast hör ihop med skällandet, och spä på problemet. Nonchalera fungerar inte alls, eftersom beteendet är självbelönande - det "känns bra" - plus att det är ett naturligt vaktbeteende som din hund är "förprogrammerad" att utföra.
Vad göra?

1. Fundera över vad som triggar skallen. För min tik är det när grannens hundar rymmer och syns på fältet utanför fönstret, för din kan det vara något annat.
2. Vad vill du att hon SKA göra i detta läget? För mig hade utopin varit att hon kan titta TYST, men let´s face it: det kommer inte att hända. Så istället har jag valt att hon ska byta plats så att hon inte längre ser de andra hundarna = blir triggad att skälla. Först ville jag att hon skulle komma till mig, men det gav stress när jag inte var hemma.
3. Se till att det inte längre lönar sig att skälla. I början kan du helt enkelt ta bort chansen att utföra fel beteende genom att dra ner rullgardinen eller på annat sätt inte längre ge henne tillgång till fönstret. Bryt vanan!
4. Träna in det alternativa beteende du valt. Helst bör det vara ett beteende som flyttar henne från fönstret, som att lägga sig på en filt och stanna där tills du ger frikommando eller liknande. Sätt på signal. Belöna rikligt, så att det verkligen är ROLIGT att utföra. Träna med olika störningar, så att det fungerar även om din andra hund tokleker med en leksak, eller sambon och barnen springer runt och slår i grytlock. Var kreativ!
5. Dags att sätta ihop: ge henne tillgång till fönstret. Håll ett halvt öga på henne, och när du ser att hon tänker börja skälla (de flesta hundar stelnar till och låser blicken, eller morrar lite lätt) så ger du henne signal att utföra det intränade alternativa beteendet. Du kallar alltså inte längre henne från fönstret och ger en belöning, utan du ger henne en uppgift att göra istället som tar bort henne från sitruationen. Om du har tränsat henne att gå till en filt så låter du henne först bara ligga någon sekund innan första belöningen, och belönar ganska ofta i början för att hon stannar kvar. Successivt belönar du mer och mer sällan. Avsluta alltid med fri, som ska vara ett lugnt kommando som bara betyder "du är fri att gå om du vill". Även om du varit ouppmärksam och hon börjat skälla gör du samma sak. Du bygger en beteendekedja: hon ser något - du ber henne gå någon annanstans för att hindra att hon skäller - du belönar det beteende du vill ha.
6. Den hund som inte försöker gena i en kedja förr eller senare (hitta en snabbare väg till belöningen) är inte född...Om du verkligen är konsekvent med detta, och hindrar henne från att stå och skälla genom att ta bort möjligheten när du inte kan träna, så KOMMER hon att förekomma dig. "Behöver jag vänta på att matte ger mig signal att springa till filten?" Nej, det behöver hon inte :)När det händer - att hon SJÄLV avbryter sig och springer till filten - belöna MYCKET!

Detta är bara en träningsplan av flera möjliga. Det viktiga är att du har fokus på vad du VILL att hon SKA göra och belönar det, och att du hindrar att det du INTE VILL att hon ska göra blir belönat.

Hoppas det känns lite tydligare hur jag tänker. Lycka till!

 
Ingen bild

Bea

23 mars 2012 17:01

Hej!
Såg programmet efter att alla redan hade kommenterat det och var med andra ord full av alla andras åsikter. Hade dessutom "turen" att få höra kritik och hejjarrop från bägge sidor. Men det hela har gjort mig lite beklämd. Varför ska vi tala om vi och dom? Har vi inte alla ett gemensamt intresse som förenar oss och istället för att hela tiden koncentrera oss på det som skiljer oss åt istället lyssna och lära från varandra och se vad som förenar oss. Hundkunnandet är stort och det hade kunnat bli ännu större tror jag. Jag tror och hoppas också att vi alla, oberoende av metod, vill våra hund väl och håller på med hundträning för att det faktiskt är det roligaste vi vet! Nu ska jag ut och träna med mina svarta prinsessor och jag ska inte lägga ett uns av fundering på metod utan ha himla kul!

Åsa

25 mars 2012 10:53

Håller med, och håller inte med...Om någon använder metoder i hundträningen där jag ser att hunden verkligen far illa, så tycker jag ändå att det är min uppgift att ifrågasätta vad personen håller på med. Jag behöver inte gå fram och "Hallå, vad håller du på med", utan "vad är din tanke med att träna så här? Vad vill du åstadkomma? Har du problem med detta? Ska vi prova så här istället?" Jag tror att det är mer konstruktivt. Däremot håller jag absolut med om att ett öppnare sinne - från BÅDA sidor - hade gett mindre bråk och prestige (för det blir ju prestige inblandat när man blir ifrågasatt på ett hårt sätt) och mer diskussion och ändrande. Från två olika kortsidor till en enda långsida liksom...
Nu har jag dessutom sett debatten (nyfiken blir man ju), och det blev ett enda...jaha...från min del. Jag fattar inte riktigt de starka reaktionerna.
Hälsa prinsessorna!

 
Ingen bild

Ulrika

24 mars 2012 17:57

Tack for ett detaljerat och tydligt svar. Ska pröva detta. Ulrika

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Åsa - Söndag 23 sept 08:02

Nu har vi bott här i sex veckor. Det känns fortfarande som semester...   Saker och ting har börjat hitta sina platser. Lite i taget märker vi vilka områden som fungerar, och vilka som behöver omorganiseras. Det känns skönt att faktiskt kunna kons...

Av Åsa - Torsdag 13 sept 08:49


Visste du att titlar inom hundvärlden inte är skyddade?    Det innebär att vem som helst kan kalla sig "hundtränare", "hundinstruktör" och till och med "hundpsykolog".  Det innebär att det är en djungel för hundägare att sålla bland hemsidor oc...

Av Åsa - Måndag 20 aug 19:57

Nu är snart ett antal månaders jobb över - imorgon lämnar vi över nycklarna till vårt gamla hus och bor fullt ut i Friheten. Det är det vi kallar vårt nya hus - Friheten. Jag bestämde redan vid nyår att detta året skulle ha tema Frihet, eftersom ja...

Av Åsa - Torsdag 2 aug 07:24


Då vaknar hon till liv, kelpan.   Hon må ursprungligen vara från australien, men värmen är inget för henne. Hon fäller ur sin underull i stora tussar, ligger med magen mot golvet i hallen (svalaste rummet), eller hittar fläcken på golvet där ac:n...

Av Åsa - Onsdag 25 juli 07:24


Jag märker på mina egna hundar att de påverkas av den långvariga värmen, så här kommer en sammanställning av tips för att din fyrbening ska fortsätta vifta på svansen! Promenera främst morgon eller kväll, när solen står lägre och det blivit (pytt...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se