Kelpiestuds

Direktlänk till inlägg 15 maj 2012

Kedjor (varning för gnäll!)

Av Åsa - 15 maj 2012 08:04

Senaste veckan har varit en downer vad gäller träning...Det känns som att jag antingen går för fort fram eller bara står och stampar, jag får ingen balans! Jag funderar och planerar - och upptäcker att jag sedan gör något helt annat än jag tänkte. Hjärnans kortsiktiga belöningssystem vs mitt logiska tänkande. Vilken del vinner?..


OK, det finns en tydlig ändring som är roten till min frustration: tävlingslika kedjor.

Så sent som för två veckor sedan kändes det som att momenten i Lk1 var ganska färdiga (förutom linförigheten som inte är något alls), och jag vill börja göra träningen lite mer tävlingslik. Två säkra moment känns lagom att kedja ihop, med en kort "ingång på plan", och en övergång med tävlingsmässig belöning emellan. Är det för mycket att hoppas på?

I skrivande stund har vi testat fyra kvällar, och Marias röst ekar i mitt huvud: "...svagheter i momenten kommer fram på ett helt annat sätt när man kedjar. Det är jättebra, då ser man var de finns och vad man behöver träna mer!" Alltså: det KÄNNS inte "jättebra"! Det känns SKIT!!! För nog kommer det fram svagheter alltid.


1. Ingångarna i inkallningen är katastrof. Nu när jag har börjat bli uppmärksam på när han använder mig som bromskloss kan jag konstatera att ALLA ingångar är katastrof. Han använder mig som en bodyslam-target! Jämt! En del "oförklarliga blåmärken" har fått just en förklaring.

2. ALLA återgångar i stadgebeteenden präglas av osäkerhet. Stadgan i sig är god, men hunden är klart störd när jag vänder mot honom - vilket resulterar i att hela kedjan blir ostadig - vilken hund vill göra ett ställande / läggande som leder till en jobbig situation?

3. Alla tankar på apportering är bortblåsta. Absolut, försök två, tre, och framför allt fyra är hur bra som helst, men på tävling är det ett försök och inget mer...

4. Allt fotgående är uruselt.

5. Och värst av allt så märker jag hur intensiteten och glädjen går ner i förflyttningen till moment 2. Det spelar ingen roll vilket moment det är, eller hur bra han tar emot min tävlingsmässiga belöning (för det gör han), när vi ställer upp på den nya startpunkten är det som att all kolsyra går ur colan.


Vi kommer aldrig att tävla...jag får acceptera att det inte är hans "grej" och köpa en överspeedad BC som passar mig bättre, så kan Valle ligga och snarka på soffan - uppenbarligen drar jag ner varenda hunds aktivitetsnivå till minusskalan...Eller en ny JRT, det fungerade...jag saknar Popsy!


OK, gnällande avslutat. Ikväll tränar vi ingenting, utan går ut och joggar istället. Bara ben, inget huvud. Hitta tillbaka till vad som är viktigt! Och han är ju iallafall söt...


 
 
Ingen bild

Maria

15 maj 2012 13:41

Man måste fä gnälla & sura ibland.

Jag vill ha en kelpie! Terrier finns för byte, flera olika aktivitetsnivåer att välja bland!

 
Ingen bild

Anna

15 maj 2012 21:01

Hej! Du verkar ha jättebra koll på hundar. Jag har en Jack Russel på strax över fyra månader. De senaste veckorna har han börjat morra och göra utfall mot mig och andra famlíljemedlemmar. Jag menar verkligen utfall, som slutar i att någon blöder. han är även försökt hugga mot mitt ansikte. Jag har fem syskonbarn under sex år som ofta hälsar på så detta gör mig jättenervös. Jag har varit hård och bestämd i uppfostrandet, även belönat osv. Han börjar nästan skrämma mig. Har du några tips?

Åsa

16 maj 2012 07:40

Hej!
Du behöver ta kontakt med en instruktör, snarast! Det låter som att antingen har din hund ont, eller så är den rädd och försöker försvara sig - en fyra månaders valp går visserligen igenom det som folkligt kallas "första trotsperioden" men det du beskriver är inte inom normen och ni behöver hjälp så fort som möjligt. Ett tips på vägen: utan att ha sett vare sig dig eller hunden kan jag generellt säga att de flesta utfallsbeteenden beror på rädsla, osäkerhet och inget förtroende, och då blir det bara värre om man straffar, provocerar, och utsätter för obehag. Speciellt med en JRT som är avlad att aldrig ge sig!
Var bor du? Kanske känner jag någon i närheten som jag kan tipsa om?

 
Ingen bild

Britta

15 maj 2012 21:46

När jag tittat på filmer där ni tränar så ser det väldigt, väldig trevligt ut och jag tänker och hoppas att jag kan få fram samma fina attityd och samarbete med min terrier. I mina ögon ser er träning ut så som jag själv skulle vilja ha det och så tränar jag på lite till och tänkar att övning ger färdighet och trägen vinner. Och så tänker jag att han inte är så gammal än (fast ändå två år)och att det väl kan få ta sin tid. Så gott det sen är när allt man gått i stå med plötsligt bara flyter på. Kämpa på du, plötsligt bara händer det!

 
Ingen bild

Vivi-Anne

15 maj 2012 22:08

Tänk jag trodde att det bara var jag som fick sådana riktigt dåliga veckor/dagar när man undrar varför man lägger ner all tid när det ändå bara blir skit, men jag vet varför, därför att efter regn kommer alltid sol(förr eller senare.
Vi ses

 
Ingen bild

Jessica med Maya

16 maj 2012 10:09

Jag kommer ändå att boka en bra plats på SM i lydnad 2016 och vara där för att heja fram dig och Valle! I värsta fall får jag boka om den till 2017 men jag är inte orolig för att inte få utnyttja den.

Tack för senast :-)

 
Lena G

Lena G

16 maj 2012 17:53

Min första (neurotiska)tanke blir "är han frisk" men sedan tänker jag att åhå du står säkert inför ett utvecklingssteg - det brukar då gå lite sämre innan det plötsligt går bättre är min erfarenhet. Det jag har gjort då är att jag har tagit en paus från träningen. Typ en eller två veckor. Han är så ung än Åsa! Ni har kommit jättelångt! Men jag vet precis hur det känns... Styrkekram härifrån!

http://www.klickersmart.se

 
Christina & Leo

Christina & Leo

17 maj 2012 13:20

Hej Åsa&Valle!
Deppa inte ihop, det kommer att lösa sig, ibland är inte vi förare och våra hundar i takt när det gäller utveckling.
Här kommer lite tips från Leo&mig som brukar fungera för mig och mina hundar samt för mina elever.
Träna inte lydnad på appellplanen,på gräsmattan hemma eller på andra ställen där du brukar träna - ut i skogen med er, även om du inte tycker om det :)
eller träna på andra platser där ni kan vara och som Valle inte förknippar med lydnadsträning. Låt honom kolla av omgivningarna och när han checkat av allt och är redo att söka kontakt med dig så starta upp med lite enkla delar av kedjor som kan klarar så bra att den enda belöning han behöver är du själv och din glädje. Bygg ut till små kedjor och lägg in roliga saker på vägen, hopp - sitt över en dike, fjärr på en stubbe, lägg apporten på en sten etc så att själva "momentet" i sig blir så roligt att han inte blir beroende av klick - belöning, då kommer han att orka bättre i kedjorna när du då och då flyttar tillbaka till appellplanen.
Låt honom också jobba lite med nosen, då blir man glad när man är hund, du har ju provat asfaltspår. Vill du träna något som du har "nytta" av i ditt tävlande längre fram så ut i skogen - igen! och träna vittrng på små skogspinnar eller kottar.
Vi ses,
kram Leo&Christina

http://www.radeby.se

 
Ingen bild

Margareta

18 maj 2012 18:45

Härligt Åsa att du delar med dig inte bara av när allt flyter på utan också när det hakar upp sig. Du vet att du kommer vidare, du är så fantastiskt duktig och så analytisk och tänkande - det är inspirerande att läsa dina funderingar som det du skrev om signaler t ex.

/Margaretaq

 
Marre :)

Marre :)

18 maj 2012 22:30

Men Åsa, det är ju det som är så härligt med hundträningen att det går upp och ner. Här brottas man också med det förbaskade fotgåendet då det ena dagen fungerar för och nästa, som om vi aldrig tidigare skulle ha tränat på detta, hm. Men innerst inne, vet jag att han kan om han vill, så därför pressar man inte utan väntar ut i några dagar tills arbetslusten åter är på topp igen.
Att träna hund är en konst, men det vet du nog säkert redan så ge inte upp och en dag blir våra tavlor färdiga :D

Trevlig helg önskas er här / Marre

http://papillonbus.bloggplatsen.se/

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Åsa - 23 september 2018 08:02

Nu har vi bott här i sex veckor. Det känns fortfarande som semester...   Saker och ting har börjat hitta sina platser. Lite i taget märker vi vilka områden som fungerar, och vilka som behöver omorganiseras. Det känns skönt att faktiskt kunna kons...

Av Åsa - 13 september 2018 08:49


Visste du att titlar inom hundvärlden inte är skyddade?    Det innebär att vem som helst kan kalla sig "hundtränare", "hundinstruktör" och till och med "hundpsykolog".  Det innebär att det är en djungel för hundägare att sålla bland hemsidor oc...

Av Åsa - 20 augusti 2018 19:57

Nu är snart ett antal månaders jobb över - imorgon lämnar vi över nycklarna till vårt gamla hus och bor fullt ut i Friheten. Det är det vi kallar vårt nya hus - Friheten. Jag bestämde redan vid nyår att detta året skulle ha tema Frihet, eftersom ja...

Av Åsa - 2 augusti 2018 07:24


Då vaknar hon till liv, kelpan.   Hon må ursprungligen vara från australien, men värmen är inget för henne. Hon fäller ur sin underull i stora tussar, ligger med magen mot golvet i hallen (svalaste rummet), eller hittar fläcken på golvet där ac:n...

Av Åsa - 25 juli 2018 07:24


Jag märker på mina egna hundar att de påverkas av den långvariga värmen, så här kommer en sammanställning av tips för att din fyrbening ska fortsätta vifta på svansen! Promenera främst morgon eller kväll, när solen står lägre och det blivit (pytt...

Ovido - Quiz & Flashcards