I fredags kväll efter att ha kört hem från clinincen i Götet, med alla tankar snurrande i huvudet om vad Valle gör och inte gör och hur jag ska få honom att göra annorlunda, möttes jag a´v beskedet från höftröntgen. D-höfter.

Hela fredag-kvällen var jag deprimerad, likaså lördagen. För er som inte är insatta betyder D-höfter att Valle har "måttlig höftdysplasi", dvs hans höfter är för att uttrycka det enkelt lätt deformerade. Kulan passar inte riktigt i ledkapseln, där är glapp. Skalan går från A till E, Valle har alltså näst sämsta graden.

Det gjorde inte saken bättre att det gått dåligt under fredagen, och att han var totalt slut hela lördagen och bara ville vara ifred. Alla situationer som kan ha påvisat smärta kom upp i huvudet...jag såg vår framtida karriär gå upp i rök, och konstaterade att han iallafall är en söt sällskapshund...

Sedan började mina enträgna vänners meddelanden på olika sociala medier gå fram till mig: JA, det är tråkigt, men det är inte slutet på allt!

Valle är en lätt, smidig och spänstig hund med bra muskler. Flera kelpiesar med D-höfter har varit i elit (i sök dessutom). Flera av mina vänner visar sig ha fullt fungerande och smärtfria hundar trots C och D-höfter. Det kräver lite extra eftertanke vid träning, lite mer friskvård, lite noggrannare avläsning av hunden för att tolka eventuella smärtsignaler rätt, och regelbundna möten med hundmassör och fysioterapeut.

Jag har fått reda på det tidigt, och kan sätta in friskvård i tid! Och på ett sätt känns det lite skönt att få ett möjligt svar på vissa situationer där jag har varit frågande till hans beteende.

Idag har han varit sitt vanliga goa tokiga keliga kelpiegladaTRÄNINGSVILLIGA jag igen. Vi har lekt bytaleken och komma tillbaka med grejer, han har "fattat grejen" och tagit i som sjutton i leken. Äntligen går det in i mitt huvud - HAN ÄR FORTFARANDE SAMMA HUND! Problemen har han haft hela tiden, men nu vet jag om dem och kan göra något åt dem.

Den största skillnaden i vår vardag blir att han är välkommen upp i sängen igen, efter att ha sovit i sin korg vid sängens fotända i tre månader. Vem vet, kanske känns det bättre med värmen under täcket. Eller också känns det bara bättre för mig att ha min Valle nära...;)

 

Emma & Krut

10 juni 2012 20:20

Du är så klok Åsa!!
Har tips på en duktig friskvårdstjej om du är intresserad som erbjuder massage, watertreadmil och pharmalight. Du kan väl höra av dej i så fall.
Många kramar Emma

http://www.klickamedkrut.bloggplatsen.se

 

AK

10 juni 2012 21:33

Bra resonerat.
Det här grejjar ni.
Och han är verkligen go och söt!

http://bacillen.wordpress.com

 

Lena G

10 juni 2012 22:26

Med din inställning kommer ni hur långt som helst! Och som sagt, det är inte alltid fel att tänka om lite, det blir bra hur som - bara inte alltid PRECIS som man tänkt sig...Och självklart ska han vara i sängen :0).

http://www.klickersmart.se

 

Anna

11 juni 2012 07:11

Bra och precis SÅ ska du tänka. Nu vet du och kan göra något, nu kan du bli expert på det förebyggande arbetet i TID! Jättebra ;-)
P.S Med Felix är det något som inte riktigt stämmer, han har ont i bakkroppen. Han är visseligen 8 år men måste så klart börja rehabiliteras trots A-höfter. Jag vet flera hundar som mår kanonfint med hjälp av både laser, massage och stärkande träning. Ni fixar det!!! Säng & värme är bra för alla ;-)

 

Lisa

13 juni 2012 12:10

Deppa inte! Han kan mycket väl vara symptomfri hela livet. Se till att hålla honom varm, back-on-track täcke i bilen före träning är jättebra, de har ett i nät som går att använda året om. Värm upp och varva ner vid fysisk aktivitet. En uppvärmning har en livstid på ca 20 minuter, så det gäller att planera vid tävling. Stretcha honom, så han får långa, fina muskler. Nästa gång vi ses kan jag visa akupressurpunkter, de kan du göra själv.

Säger en diplomerad hundfysioterapeut

http://kackelikojan.webblogg.se

Åsa

14 juni 2012 10:17

TACK! Jag tar dina tips till hjärtat :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har vi bott här i sex veckor. Det känns fortfarande som semester...   Saker och ting har börjat hitta sina platser. Lite i taget märker vi vilka områden som fungerar, och vilka som behöver omorganiseras. Det känns skönt att faktiskt kunna kons...

Visste du att titlar inom hundvärlden inte är skyddade?    Det innebär att vem som helst kan kalla sig "hundtränare", "hundinstruktör" och till och med "hundpsykolog".  Det innebär att det är en djungel för hundägare att sålla bland hemsidor oc...

Nu är snart ett antal månaders jobb över - imorgon lämnar vi över nycklarna till vårt gamla hus och bor fullt ut i Friheten. Det är det vi kallar vårt nya hus - Friheten. Jag bestämde redan vid nyår att detta året skulle ha tema Frihet, eftersom ja...

Då vaknar hon till liv, kelpan.   Hon må ursprungligen vara från australien, men värmen är inget för henne. Hon fäller ur sin underull i stora tussar, ligger med magen mot golvet i hallen (svalaste rummet), eller hittar fläcken på golvet där ac:n...

Jag märker på mina egna hundar att de påverkas av den långvariga värmen, så här kommer en sammanställning av tips för att din fyrbening ska fortsätta vifta på svansen! Promenera främst morgon eller kväll, när solen står lägre och det blivit (pytt...