Rävskabben besegras sakta, nu är bara några exem kvar som lika gärna kan vara vanliga fuktexem efter ofrivilligt bad i sjön (ramlade från en sten) och två "rullat sig i något äckligt"-bad. Tack och lov!

De senaste dagarna har ägnats åt två moment (förutom apporteringen som är allstädes närvarande i olika lekformer):

Fjärrdirigeringen trodde jag skulle vara klar vid detta laget, men vi stötte på patrull. Tråkiga problem, därför att jag kunde se att de berodde på smärta...trots bästa belöningen (kastad boll) ville Valle inte göra fler en två, max tre skiften, sedan blev han ledsen. Fruktansvärt svårt att träna då!

Så jag gnuggade mina små grå...VAD är EGENTLIGEN problemet? Är det rörelsen i skiftena (värsta scenariot)? Eller kan det vara rörelsen i belöningen? Eller något helt annat?

Jag har delat upp momentet för att försöka få ut så mycket information som möjligt, det första jag ville veta var om själva rörelsen gör ont, och om jag i så fall kunde hjälpa honom hitta ett nytt rörelseschema. Lösning: Frivilliga skiften ligg-sitt-ligg-sitt. Belöning i munnen, nära avstånd. Inga problem, kan gör hur ånga skiften som helst - det är alltså inte där problemet sitter (tack och lov).

Det lämnar tre saker: dålig signalkontroll, osäkerhet vid ökat avstånd, eller smärta vid vridning till rivstart för att fånga kastad belöning eller ta belöning bakom. Jag tror att det är belöningsplaceringen som är boven...Fortsatt utvärdering kommer att visa om jag kan ta "tjuvvägen" med belöning bakom hunden (för att få mer bakåttänk), eller om jag helt enkelt får lära honom att TROTS att belöningen kommer framifrån så ska han ÄNDÅ bli på samma plats.

Fria följet har vi typ inte tränat alls senaste månaden, bara i samband med rallylydnad...men med Sivs små filmer kom inspirationen tillbaka! För oss båda två :)

Och sedan har jag snackat ihop mig med den människan som bär mest ansvar för vårt goda resultat tävlingsmässigt hittills i år (bara en tävling, men vilken känsla!), Wivan-Kristina Sandberg, och vi kommer tuillsammans att hålla en heldag om tävlingsmentalitet som vi kallar Våga Vilja Vinna! Vi delar med oss av våra erfarenheter, tankar, och övningar för att hitta Den Där Känslan på tävling - Den Där Känslan som gör att placering och poäng egentligen inte spelar någon roll, utan vår prestation tillsammans blir så rolig och bra som det bara går! Att poängen ökar med prestationen är ju bara en bonus...;)

Och nu mina vänner, nu drar jag till London några dagar och fördjupar mig i dressyr på OS-nivå ihop med min bästa barndomsvän Karin! Inga hundar på flera dagar! Jag har redan abstinens :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har vi bott här i sex veckor. Det känns fortfarande som semester...   Saker och ting har börjat hitta sina platser. Lite i taget märker vi vilka områden som fungerar, och vilka som behöver omorganiseras. Det känns skönt att faktiskt kunna kons...

Visste du att titlar inom hundvärlden inte är skyddade?    Det innebär att vem som helst kan kalla sig "hundtränare", "hundinstruktör" och till och med "hundpsykolog".  Det innebär att det är en djungel för hundägare att sålla bland hemsidor oc...

Nu är snart ett antal månaders jobb över - imorgon lämnar vi över nycklarna till vårt gamla hus och bor fullt ut i Friheten. Det är det vi kallar vårt nya hus - Friheten. Jag bestämde redan vid nyår att detta året skulle ha tema Frihet, eftersom ja...

Då vaknar hon till liv, kelpan.   Hon må ursprungligen vara från australien, men värmen är inget för henne. Hon fäller ur sin underull i stora tussar, ligger med magen mot golvet i hallen (svalaste rummet), eller hittar fläcken på golvet där ac:n...

Jag märker på mina egna hundar att de påverkas av den långvariga värmen, så här kommer en sammanställning av tips för att din fyrbening ska fortsätta vifta på svansen! Promenera främst morgon eller kväll, när solen står lägre och det blivit (pytt...