Något av det lyxigaste som finns är att ha tid att göra onödiga saker som man gillar. Som att ta med kameran på morgonpromenaden och låta den ta dubbelt så lång tid som vanligt.

I morse vad det dessutom frost, dimma, och solen höll på att bryta igenom. Ruggigt vackert!

Grannens damm är befolkad av en svanfamilj som ivrigt försöker skrämma bort övrigt fågelliv. Kelparna har för länge sedan insett att dammen är off limits och låter svanarna väsa bäst de vill.

Jag älskar att bo på landet! Att kunna gå morgonpromenaden med lösa hundar och njuta av öppna vidder - det är lyx!

Prinsessan vädrar vår i luften, och tossar runt lite på Prinsesse-vis :)

Och rätt vad det är så hänger Valle på, och jakten är igång!

Och jag tittar på och bara njuter av ett andningshål i vardagen...

En vän till mig väckte tanken på att ha en online-kurs i hundfotografering - så nu gör jag verklighet av tanken!

För dig som vill utvecklas som fotograf, få feedback på dina bilder, och samtidigt ha kul med din hund:

ONLINE-KURS I HUNDFOTOGRAFERING VIA GLÄDJEKLICK!

Vi kommer att jobba med porträtt

Miljö

Action

Och uttryck (att bilden ska ha en viss stämning eller väcka en känsla)

Låter det kul? Det ÄR kul! Och fina bilder på din Pälskling får du på köpet!

Välkommen med din anmälan!

Jag snubblade över detta inlägget för någon vecka sedan och började fundera över just system.

För mig är system dels det som beskrivs i ovan nämnda inlägg, HUR-et. Jag har mitt mål. Jag vet vart jag vill. HUR kommer jag dit? Vad behöver jag GÖRA för att komma dit?

Min första bok skrev jag på kvällar, lite på skoj, och skickade in ett nästan färdigt manus till förlaget.

Min andra bok däremot blev kontrakterad bara på en ide som jag presenterade, och fanns bara i mitt huvud...Den skulle ju liksom tas ut ur mitt huvud och placeras på pränt, det är hela tanken med en bok. Och lite snygga bilder till dessutom. Mitt mål var självklart "färdig bok". Och jag fick skrivkramp! Det GICK INTE. Helstopp. Ingenting blev bra, jag stirrade på skärmen, fick ångest, och gick och tränade hund istället. Det lilla jag skrev deletade jag direkt, det dög inte.

Så jag tänkte om. VAD behöver jag GÖRA för att få boken klar? Jag behöver skriva. Bara skriva. Utan krav på att det ska bli bra, eller ens intressant, den biten fick komma sedan. Mitt system blev att ta ledigt från jobbet en vecka, och i sex entimmespass per dag bara skriva UTAN att läsa igenom, eller ändra, eller deleta ett enda ord - bara få ord på pränt. Jag la upp min miljö så inbjudande som möjligt, snacks, rastade och lugna hundar, avstängd telefon. Varje timme belönades med en paus för facebook, eller röra på mig, eller något annat. Varje dagspass kändes fantastiskt bra när det var avslutat - helt plötsligt hade jag text! Jag betade av mina ämnen! Och - viktigast av allt - efterhand kom flytet tillbaka, och jag började hoppa över mina pauser eftersom jag var så inne i texten!

Mitt MÅL ställde till det i mitt huvud, men mitt SYSTEM hjälpte mig igenom (det krävdes ytterligare två lediga veckor med några månaders mellanrum för att få manuset klart, och sedan en del omarbetningar).

När det gäller hundträningen så är mitt MÅL de olika saker jag vill att mina hundar ska kunna, och mitt SYSTEM är att träna - och att träna rätt saker. Att faktiskt lägga tid på de där lite tråkiga sakerna och få dem att fungera. Håll fokus på mig trots störningar. Stadga. Ta i. Nöta "muskelminne" i olika rörelser. Inte vidare häftigt - sådär som hundträning kan vara ibland med apporter som flygger och hinder hit och dit och bollar och kamptrasor och jag och Prinsessan i absolut samförstånd - men en förutsättning för att hundträningen ska kunna BLI sådär häftig och i sådant där samförstånd...

Vilket leder mig in på nästa definition av system: våra spelregler. Att jag har ett system i HUR vi jobbar med shaping, targets, lockande (jodå, det förekommer så klart), signalkontroll och kedjor. Så att det blir lite same same but different, så att hon känner igen sig!

Då kan man gå från ovetande hund till ställande under gång med hoppstå (annan signal än vanligt stå) på 15 minuter. Bevisligen. Vi gjorde det igår. Är jag stolt? JA!!! Min hund är F****ING AWESOME!!! Och lite awesome är faktiskt jag med, som har lyckats förmedla ett system på ett sätt så att vi båda förstår den andre, och jobbar med samma spelregler.

Hon vet inte målet, det är bara för mig. Men SYSTEMET - det har hon koll på!

Ni som har följt bloggen ett tag har inte kunnat undvika att märka min kärlek till grundfärdigheter! De där enkla beteendena som bygger alla de större momenten, de som återkommer i olika konstillationer oavsett vilken gren man tränar plus i vardagen, de som är så roliga att träna och där träningen dessutom ger så mycket mer: klickerklokhet, repetitionsklokhet, kreativitet, driv i träningen, och snygga detaljer på köpet :) Hundens ABC helt enkelt!

Jag roade mig med att göra en sökning på min blogg om grundfärdigheter. 24 inlägg där jag nämner, beskriver, eller tackar högre makter för just grundfärdigheter. Nyfiken? Se här.

Jag har dessutom hållit ett antal kurser i just grundträningen för tävlingshunden, med fokus på hundens ABC. Roliga kurser att hålla! Så när jag bara hade tid att välja en enda "live-kurs" att hålla i vår, så blev det just HUNDENS ABC. Där är ett par platser kvar fortfarande, om du känner dig taggad :)

Och så tänkte jag...är det inte perfekt för en onlinekurs? Fundera över vilka grundfärdigheter just du vill träna för just era behov, titta på olika sätt att jobba med dem, filma och utvärdera. Självklart! Så nu finns HUNDENS ABC ONLINE!

Och jag har ju förmånen att få jobba med att lära ut hundens ABC även genom Realgymnasiet, genom Reals samarbete med Canis. Detta är den praktiska examination som våra klickertränarelever tränar inför just nu, och det är ett bra exempel på hur en "beteendelista" kan se ut:

Visst verkar det roligt att jobba med! Och jag kan garantera: att lägga lite tid på Hundens ABC gör dina moment både snyggare och enklare att lära in, och effektiviserar din träning!

För en vecka sedan kastrerades Prinsessan. Ingreppet gick utmärkt, hon har varit (alldeles för) pigg, glad, och låtit bli sina stygn = tratten har bara varit på när hon har varit ensam hemma, vilket tack vare att jag tog ut en veckas semester inte har varit vidare mycket.

Det är aldrig ett lätt beslut att operera en frisk individ. Flera saker har påverkat mitt beslut.
Pga hennes exteriör hade jag inte tänkt ta valpar, och när epilepsi dök upp i en tidigare syskonkull var det beslutet helt definitivt.
Hon har haft två löp och en skendräktighet, och mina andra två hundar har varit klart intresserade. Speciell Mårran har försökt para sig, fullt normalt för en äldre kastrerad tik att "byta kön"...not... Jag oroade mig både för skaderisken på Mis kropp och Mårrans hjärta.
Efter att ha behövt kastrera Popsy akut i livmoderinflammation, och känna flera som råkat ut för samma sak, var det också en faktor i beslutet.
Både Mårran och Popsy kastrerades som vuxna, och båda verkade må betydligt bättre och bli jämnare i humöret efteråt.
Det är alltså en kombination av mina personliga erfarenheter, vetskapen om att hon ändå aldrig ska gå i avel, och att det otvetydigt gör vårt flockliv enklare som gör att jag tror att detta är det bästa alternativet för just oss.

Sedan är man så klart orolig för komplikationer, men just nu så verkar det gå bättre än jag vågat hoppas på! Inget urinläckage, inga andra bieffekter, och hon är som sagt sitt vanliga glada jag. På fredag tar vi stygnen, och sedan är det bara en vecka till säsongens första tävling :)

Älskade Prinsessan! Jag tror med hela mitt hjärta att detta är för ditt bästa, och att jag har minskat olycksrisk, sjukdomsrisk, och gett dig ett jämnare humör utan hormonsvängningar. Jag tror också att friden i vår lilla flock är säkrad, speciellt med tanke på en viss äldre tik som har konstiga vanor. Två veckors läkande går fort :)

Jag ska passa på och berömma veterinärerna i Löberöd som gett min tös bästa möjliga vård. Massor av smärtstillande, litet nätt snitt, en mycket hundvänlig emottagning, och ni tog er tid att lugna en orolig matte. Guld!