Efter tre hektiska veckor med läger för först treorna, sedan tvåorna, och sist ettorna - kombinerat med kursverksamhet på helgerna - som avslutades med BPH för Realgymnasiets tvåor och treor, så har jag nu börjat landa lite. Det har varit hysteriskt, men ROLIGT! Mina elever är bäst :)

De två stora hundarna har alltså genomfört BPH! Mycket väl arrangerat på Bjuvs Brukshundklubb, komplett med solsken och allt.

Mårran:

Lätt att hantera, inte överdrivet social, trygg.

Inget leksaksintresse. Alls. Hon sprang iväg och hämtade leksaken på kommando - det var allt.

Stooort matintresse! Slutade bara försöka öppna sista burken när hon bestämde sig för att kissa på den istället...

Ingen reaktion på överraskningen, lite nyfiken men det var allt.

Lite reaktion på skramlet - hon är ganska ljudkänslig. Kom fram fint och undersökte, bra avreaktion.

Skällde på regnrockspersonen, men med glad svans och gällt skall. Tappade intresset när hon såg att det var en person, interagerade men inte överdrivet.

Inga problem med underlag.

Stod över skott.

Valle:

Mattegris! Gillar folk, men lägger sig gärna på rygg och vill kela. Sjunker ihop i en liten hög när man håller honom i halsbandet, det hjälper ju inte direkt till...

Stort lekintresse. Kastade sig över båda leksakerna, dödade dem, kastade runt dem, och -till slut - kom in med dem till mig! Kampade bra.

Stort matintresse.

Var lite orolig på överraskningen eftersom jag fick en så stor reaktion på overallen på hans MH, men knappt något alls! Mycket nyfiken däremot. Glad!

Lite reaktion på ljudet, men kom fram fint. Inget kvarstående intresse.

Lite skall på regnrockspersonen, la sig sedan ner framför mig. Hälsade och förlorade intresset.

Inga problem på underlag (ville gärna fortsätta några gånger till).

Stod över skott.

Intressant att jämföra MH och BPH på Valle! Jag gillar definitivt BPH bättre, just för att retningen är "snällare" och det är lite mer inriktat på vardag. Han blir osäker när jag inte får "reda upp situationen" åt honom som jag vanligtvis gör, och det kändes skönt att det var retningar som han hade en chans att klura ut på egen hand utan att behöva ta fram några bastoner. Det ska bli kul att testa Midan nästa år!

Midan ja...seriöst - den hunden sover aldrig! Jo, det är klart hon gör, men hennes energinivå är helt otrolig. HELT FANTASTISK att träna - men ganska jobbig vardag just nu. Jag sover fortfarande på soffan, Hennes Nåds nattvanor lämpar sig inte för resten av flocken. Jag kan leva med att få en leksak i ansiktet kl 4 på morgonen, just för att träningen med henne är värd allt...

Vi följer Silivia Trkmans valpkurs, och har nu avancerat lite med backande och bakbenstarget. Vi har också börjat träna "SLAM" som går ut på att stänga ett skåp med framtassarna. Framkalla ljud och rörelse på egen hand - perfekt inför gungan! Inte för att vi ska träna agility. Men ändå.

Morgonpromenader är balsam för själen...

Ibland är det just de bitarna som jag uppskattar mest med att ha hund: att bara hänga tillsammans, till ömsesidig glädje. De "hundar" sig på sitt håll, jag går i mina tankar trygg i vetskapen om att de har koll på mig och helst vill vara hos mig - men just nu på lite avstånd. Stresshantering!

Prinsessan tränar inkallning, både enkla och svåra. Hon har HÖG belöningsförväntan = hon kommer som en blixt :)

Och oavsett vad som händer vet hon att hon har sitt "crew" som alltid ställer upp på henne. Valle och Mårran tar hand om sin lilla kompis!

Och hjälper mig med aktiveringen. Tack och lov - den här typen av fysisk aktivitet fungerar bara i glada hundars lag!

Men det räcker INTE med några softa promenixer för att få någon lugn stund hemmavid! Prinsessan klagar högljutt "jag har trååååkigt" när de stora hundarna sover middag. Matte lyder snällt - jag är överlycklig över att ha en liten skugga som vill träna lika mycket som jag vill! På agendan för valpkursen står just nu:

* Att kunna cirkla runt en kloss, hela varvet, i höger och vänstervarv.

* Backa framför föraren.

* Lekutveckling.

* Sätta tassen mot en tasstarget som jag håller - lära sig korsa frambenen och sitta vackert.

* 2på2av (kontaktfält)

Och själv lägger jag till:

* Springa runt ett föremål, börja lägga på signal

* Signalkontroll på ligg

* sitt - stanna, ligg - stanna, stå - stanna

* Komma i fotposition, starter och halter

* Lära in externbelöning

Cirkla runt klossen var relativt enkelt att få fram, och med lite träning kan hon nu båda hållen - behövs bara lite mer flyt:

Backandet visade sig vara ett problem! Jag tänkte fånga det i vardagen, men konstaterade efter två dagar att hon inte backar naturligt - hon skuttar och hoppar. Så det blev shaping! Så här långt har vi kommit:

Och här fick jag med lite 2på2av också! Jag har inga planer på agility, men vem vet?

Lekutvecklingen jobbar vi med hela tiden. Jag försöker få fram lek överallt, med bra grepp. För det mesta släpper hon på "tack", men jag prioriterar intensitet framför självkontroll och ser det snarast som lite bra när hon vill fortsätta en stund till! Jag tänker också på att köra pass med ENBART lek för att stärka upp de sämre delarna, och byta leksak OFTA. Hon har sina favvisar och jag vill utöka antalet! Samtidigt tänker jag också på att träna full fart mot mig så fort hon fått ett föremål, och prioriterar att hon kommer in framför att föremålet kommer in (och kommer båda är det julafton). Jag lär mig av mina misstag! :)

En liten valp utvecklas i racertempo!

Midan har blivit treochenhalvmånad, och det märks att en liten individ börjar ta form. Hon har upptäckt att hon har en röst, och eftersom mina två andra är ganska vaktiga och skälliga så är det hög tid att lägga en drive på ombetingning. Hundskall ger en bonusgodis oavsett när de kommer, att de andra springer till dörren eller grinden betyder godisregn hos mig, och nu ikväll upptäckte jag ett STORT behov av skvallerträning på fasanskrik. Inte åsynen, bara ljudet.

Annars är hon oerhört enkel att ha att göra med. Hon hänger med på utflykter med klassen, på hundmässa, och agerar kurshund på föreläsningar med härlig koncentrationsförmåga. Dessutom är hon söt som en sockerbit...överallt kommer folk fram till mig och vill hälsa (till Midans stora glädje) och prata. Snacka om Hundtricket! Hon ÄLSKAR människor (note to self - lägga på signal för när man får hälsa), men är något mer reserverad för hundar hon inte känner. Helt OK för mig, och något att ha i bakhuvudet och se om jag behöver jobba med. I nuläget inga problem, men jag vill att det ska utvecklas mot större självförtroende och säkerhet runt andra hundar.

Tänderna kliar, och hon har ett antal tillåtna saker att tugga på (inklusive kökspallen och skrivbordet). Det verkar räcka för att kunna ha henne i möblerade rum när vi är hemifrån. än så länge är inget söndertuggat som inte är tillåtet.

Jag misstänker att tandömhet också är en anledning till lite mesig kamplek, hon griper inte riktigt så distinkt som jag skulle vilja, och leker inte med alla leksaker - bara sina favoriter. Jag har bestämt mig stenhårt för att INTE göra samma misstag som med Valle och förstöra en del av lekglädjen med för mycket press (jag kan se en tendens att hon hanterar press dåligt, dvs med att bli ledsen och passiv, ge upp och lägga av). Dissar hon leksaken försöker jag en liten stund att iaf få henne att jaga den, lägger sedan undan den, tar en paus, och byter leksak. Det är en balansgång...å ena sidan vill jag bygga driv i leken med ALLA leksaker. Å andra sidan vill jag hålla leken belönande. Lösningen för mig är att specialjobba med leken som hon har svårare för i egna pass, och faktiskt se det som träning = börja enkelt och bygga successivt.

Vi sover fortfarande på soffan, hon vaknar fortfarande vid fem varannan dag ungefär. På plussidan behöver hon inte längre gå ut på natten, och varannan natt sover hon tills jag går upp kl sex. Det tar sig!

Vi har gått en valpkurs live (Rplus hundskola med Rasmus i Malmö, rekommenderas varmt!) där hon har fått glänsa lite i "vanliga valpfärdigheter", och i tillägg går vi Susan Garretts "Puppy Peaks" och Silvia Trkmans "puppy tricks class" online. Ger motivation, struktur, och nya idéer!

De första utmaningarna handlar om inkallning (som naturligtvis tränas dagligen), tasstarget (vi börjar få ut lite avstånd, och hon har härligt tempo), självkontroll (omvänt lockande sitter, externbelöning är påbörjat), och 4 tassar i en matskål (för ökad självkontroll och shapingklokhet). Hon är aktiv, kreativ, med bra balans. Lite frustrationsgnäll när jag "spänner gummibandet" för mycket (vilket jag gör med flit då och då, jag tror på att lära henne handskas med frustration tidigt), men annars jobbar hon tyst, koncentrerat, och mycket medvetet.

Det känns som att vi har en hel del fina grunder klara, vad vi INTE har är några signaler. Projekt signalkontroll kommer att pågå ett par månader, och går helt enkelt ut på att lära henne en ny signal - vilken som helst på vilket beteende som helst - i veckan. Få se vad vi får till!

Jag är övertygad om att ju tidigare i valpens liv man börjar med svårare koncept som signaler, shaping, kedjor, uthållighet, och störningsträning, på en ENKEL nivå, ju enklare är det för hunden att förstå senare i livet när det blir mer avancerat.

Vi har spännande månader framför oss! Mycket rolig träning blir det! :)