Jag har en känsla av att vi glömmer att stanna upp och njuta av de mål vi faktiskt uppnår i vår hundträning. Många jag pratar med (konversationerna med mig själv som äger rum inuti mitt huvud är också medräknade) är nästan inne på NÄSTA mål i samma ögonblick som det förra är uppnått.
Inget fel i att ständigt vara på väg framåt - ögonblicket jag slutar försöka bli bättre så blir jag sämre - MEN! Ser jag till mig själv händer det då och då att jag liksom glömmer att njuta av nuet. Att jag är så fokuserad framåt att jag glömmer vilket jobb som tagit mig dit jag är här och nu. Och eftersom jag inte smickrar mig själv med att tro att jag är helt unik misstänker jag att andra kanske känner igen sig också.

Mitt enda nyårslöfte de senaste två åren har just varit att stanna upp i ögonblicket och känslan, och tillåta mig själv att vara glad och stolt när jag uppnått något. FÖRST fira. SEDAN ta tag i nästa mål. Och det verkar otroligt nog som att man blir bättre när man tränar :)

Med andra ord: jag har firat Mis första lydnadsstart hela kvällen igår och hela dagen idag. Jag har varit (och är fortfarande) väldigt glad och stolt, sådär så det bubblar i magen och man berättar för ALLA vilken fantastisk hund man har. Oavsett om de är intresserade eller inte.
Jag har firat det jobbet vi har lagt på att få henne (nästan) tävlingsklar.
Jag har firat min seger över nervositeten och prestationsångesten - inne på banan kunde jag bara känna att jag ville att alla skulle se min duktiga hund!
Jag har firat varenda momentdel som vi har haft problem med och som nu fungerade.
Jag har firat den fantastiska känslan av att vi båda två hade lika roligt nästan hela tiden.
Och jag har firat att de sekunder som Mi inte var på topp utan tyckte att det blev svårt så fanns jag där som stöd och hjälp, och gav henne tillbaka sin obändiga tro på att hon äger hela världen.
Jag är stolt över min hund, och jag är stolt över mig själv!

Och nu då?
Nu laddar vi om för rally nästa helg. Fram i augusti tror jag att nästa lydnadsstart känns lagom, och då satsar vi på att sätta samtliga moment och få uppflytt. Debut i htm i september. Och hinner vi med en start i lk2 innan året är slut, och en uppflytt till avancerad klass i rallyn, då är jag mer än nöjd!
För första gången på länge vågar jag formulera resultatmål...SÅ BRA känns det just nu! Det säger en hel del...:D