Prinsessan är, helt ärligt, ganska pissjobbig emellanåt. Speciellt när jag har mycket att göra (och med skolstart, fixa praktikplatser, hålla i hundtester för nya hundar, och planera två specialveckor, allt på mindre än två månader, ÄR det fullt upp!) och helst bara vill att dogsen ska hänga på och inte göra så mycket väsen av sig, utan vara nöjda med lite promenader med mattes hjärna någonannanstans. Prinsessan är INTE nöjd med det!

Och det är ju just därför jag har valt just precis henne. För att jag ju faktiskt VILL HA en hund som är högenergisk, alltid på, alltid träningsvillig, och tycker att livet är skitkul. För att jag egentligen älskar att träna hund. För att jag vill kunna utnyttja hennes fart, hennes uppmärksamhet, hennes totala outtröttlighet till att bygga en kick-ass tränings- och tävlingskompis.

Så jag inbillar mig att sömn är överskattat när hon vaknar klockan fem VARJE morgon och är PIGG!

Jag lägger hela min lunch på att kunna dela på hundarna - de två "enkla" för sig, och den som skäller på typ allt för sig (så jag kan jobba med henne).

Jag räddar de andra hundarna (och husse ibland) från hennes överdrivna ömhetsbetygelser vid behov, genom att helt sonika låta henne ta ut energin på mig istället.

Hon hoppar på mig, tuggar på mina kläder, sover ovanpå mig, skäller på mig, drar i mina byxben, och beter sig allmänt som en Riktigt Bortskämd Prinsessa (men hon drar inte i kopplet längre! det har vi lyckats med!).

Varför?

Ta ikväll. Vi landar hemma vid 17.30, efter en hektisk dag på jobbet (som vanligt). Kvällspromenad, kvällsmat, och sedan har jag en halvtimme över. Planerar att snabbt köra igenom momenten inför helgens tävling (som kan gå precis hur som helst), vill göra det i lugn och ro och går in i hagen (vår appellplan) för att flytta hindret till en lugnare plats. Mi trots elstängslet och möter mig, själalycklig, i hagen. Smäcker in vid vänstersidan. Vi kör igång, hon har sällan gått så bra. Visst, lite detaljpill kan man alltid pyssla med - men ATTITYD och ENGAGEMANG på topp! Och helt ärligt - momenten är snygga. Även om jag är kritisk (och det är jag).

En halvtimme går fort när man stänger ute allt annat, när man är bara HÄR och NU, och när man gör det roligaste som finns och allt liksom bara flyter. Och allt detta tillsammans med sin bästa lilla fyrbenta kompis.

För det är ju så - jag kan inte få "två hundar i en". Vill jag ha fart, attityd, och grymt engagemang i träningen - ja då får jag det i allt annat hon gör också! Oavsett om det är att gå fritt följ i fem minuter eller gräva trädgårdens djupaste hål. Vill jag ha envishet, jävlaranamma, och en total ovilja att ge upp - då får jag det oavsett om det handlar om att utföra tio moment efter varandra utan belöning eller väcka en extremt ovillig matte på morgonen genom HLR med en strumpa.

Och den där extrema livsglädjen, den där Pippi Långstrump "Det har jag aldrig testat så det är jag säkert bra på" - attityden, den där TOTALA VISSHETEN om sin egen förträfflighet - den är smittsam :) Min lilla Midori (i sällskap med sina två styvsyskon) gör mig helt enkelt till en gladare, lyckligare, och bättre människa!

Nu byter vi roller matte! Jag filmar och du gör konster!