"Men FLYTTA på dig då!"

En av mina styrkor som hundtränare är detaljer. Jag GILLAR millimeterpill! Det är KUL att träna på små, små bitar, med hög belöningsfrekvens och tydliga kriterier, enkelt att hålla hög lyckandeprocent och väldigt konkret att jobba med. Kul säger jag, kul säger Prinsessan.

En av mina svagheter som hundtränare är detaljer. Jag FASTNAR i millimeterpill! Eftersom det är belönande för mig att ha en hund som gör mycket rätt och lyckas ofta, och det för mig är så mycket ENKLARE att lägga upp träningen för detaljer, så är det just det jag gör. Och när jag vill sätta ihop något som inte är en "ren" baklängeskedja blir det SVÅRT! Svårt säger jag, svårt säger Prinsessan. Fast hon tycker nog att det är enklare än jag gör...

Så jag har satt ihop en utmaning för mig själv: att hitta övningar som gör att jag tycker det är kul att träna helhet och längre sekvenser. Att hitta övningar där jag kan acceptera att "allt" inte är så bra som det skulle kunna vara - och det är både OK och i sin ordning. För det blir ju så - när sekvensen blir längre är det fler detaljer som ska utföras efter varandra, utan direkt belöning. Det är framför allt fria följet som jag koncentrerar mig på, det är det momentet som jag har allra svårast att sträcka ut, men också andra sekvenser för att träna uthållighet.

1. Som "gammal" hästmänniska har jag dammat av några dressyrprogram, satt upp ett fyrkantsspår, och går "dressyr-frittfölj". Fördelar: omväxlande, med mjuka svängar och mycket halter och tempoväxlingar. Övningarna ska utföras vid speciella ställen på banan, vilket betyder att jag måste tänka på vart jag går och inte kan välja "bästa möjliga tillfälle" att tex göra en halt. Istället måste jag planera så att bästa möjliga tillfälle inträffar vid rätt ställe! Eftersom programmet inte liknar ett "vanligt" frittföljprogram känner jag mig dessutom lite "friare" och lite mer lekfull. Prinsessan älskar det!

2. Timer. Hur ska jag göra för att Prinsessan ska klara 30 sekunder utan blicksläpp eller "riktig" belöning? 45 sekunder? 60? Spännande utmaning, som gör mig kreativ! Jag låter dessutom belöningen bli längre/bätte ju längre tid vi kör, och hoppas på att "bygga in" i Prinsessan att ju längre belöningen dröjer ju mer är den värd att jobba för. Prinsessan älskar det!

Tack till Petra Nilsson på DogPromotion för den!

3. Rallylydnad - enbart svängar, koner, och halter. Återigen - övningar ska utföras på speciella platser. Det är enkelt att sträcka längden på sekvensen innan belöning helt enkelt genom att belöna varje skylt - varannan - var tredje - i en transport - etc. Nackdelar (för tävlingslydnad) att jag faller in i rallylydnad med en massa dk så fort jag är på skyltad bana. Men det är ju mitt problem ;) Prinsessan älskar det!

4. Cirkuslydnad. Variant på timer, men med alla möjliga kombinationer av oväntade övningar. Baklänges marsch - läggande - tvåans fjärr - agilityhopp? Tränar signalkontroll, uppmärksamhet, och motverkar tjuvstarter på olika sätt. Prinsessan älskar det!

Tack till Jenny Wibäck på lyckagård för den!

5. Springsomenidiot. Kort sagt - spring som en idiot, försök villa bort hunden med konstiga svängar, halter, vändningar, tokbelöna när den ändå hittar vänstersidan. Jobbigt, men roligt. Ger en HÖG aktivitetsnivå och förväntan, och hjälper mig att verkligen strunta i hennes missar (jag anstränger mig ju för att hon ska missa) och istället bara belöna upp när hon hittar rätt. Prinsessan älskar det!

Tack till Kati Mäkilainen för den!

6. Spotify. Min spellista räddar hela min träning! Att träna till musik gör mig glad, lugn, och lättsam. Det hjälper mig att hitta takt och flyt. Och jag lovar att Prinsessan älskar det med!

När jag tänker efter...det är nog BARA jag av oss två som tycker att helhet är svårt och jobbigt. Prinsessan är liksom ALLTID på, och tycker att ALLT är skitkul!

Har jag nämnt att hon är världens bästa, roligaste, smartaste, gladaste och sötaste Kelpa?

Jobbar du matte? Men du har ju en hand ledig...leka!!!!

Frisörelev som tränar, hårigare blir det inte :)

Inget undkommer Kelparna. Något syns en halv kilometer bort. Är man vallhund så är man ständigt uppmärksam och ständigt frågande "Vem där?"

När det blåser sådär lite lagom på vattnet, så ytan blir alldeles småvågig - det kallade min mormor för att ytan var Krusig.

Hundar lever i nuet, de är verkligen närvarande i stunden på ett sätt som jag vill försöka vara. Madame tänker inte på vad som varit eller vad som ska hända, hon njuter av just nu och just Här.

Tro det eller ej, men Kelpan har sina ögonblick av lugn och eftertänksamhet. Vad funderar en hund över? Vem vet...