Igår var det funktionärsdags, vi hade lydnadstävlingar (60 starter) och rallylydnadstävlingar (120 starter) på hemmaklubben i Eslöv. Eftersom jag har varit upptagen tidigare tävlingar i år kändes det självklart att ställa upp när jag för en gångs skull kunde! Tävlingsledare i ettan är dessutom inte så betungande, jag gillar att guida runt folk och hoppas att jag lyckas i min tanke att vara trygg och lugn. Jag upplever själv att en bra TL gör tävlingen enklare, och sänder ibland en tanke till de uppmuntrande kommentarer som fått en dag med dålig prestation att kännas lite bättre (Fröken Terrier hade egna ideer om hur tävlingar skulle utföras). Tyvärr kan jag inte bestämma över saker som minusgrader, frost, eller skjutbanor, men solen kom iallafall som beställt.

Efter att ha guidat runt de tävlande på kortare tid än beräknat tittade jag lite avundsjukt på de tävlande i rally. Det hade varit kul med en tävling till i höst...Helt oförberett, men vadå?

Efteranmälan mottogs, och efter prisutdelning för "mina" ettor susade jag hem och hämtade upp en motvillig Valle. "Lunchtid är SOVTID!" Kom tillbaka precis i tid för att hinna med samling och banvandring, bytte till mig startnummer 16 (från 30), och kände mig oerhört nöjd! En rolig "traska-mycket-bana" med två slalom och två spiraler. Inte Valles styrka (han fungerar bättre när det händer många olika saker) men JAG tycker att det är roligt att svänga runt en del - och ett bra tillfälle att testa mina kroppssignaler för tajta svängar höger och vänster.

Valle var GLAD! HÄFTIGT sa han när vi kom ut på plan. Nästa fråga, som upprepades x antal gånger, var "Hej! Vill du hälsa på en liten söt kelpie?" Jag försökte förklara för honom att nysningar, hostningar, blickar, att folk pratar med någon annan - allt detta är INTE inviter till vilda pusskalas! Vaså social?

Jag testade uppvärmning i perioder med buren med som station. Lek: check (leksakerna skulle dö!). Godis: check. Fotposition: check (satt som ett plåster vid min sida). Uthållighet: Saknas...Han höll fantastisk koncentration med kontakt och precision - i max fem sekunder. Sedan var det något annat som fångade hans uppmärksamhet och då liksom gled han iväg...både fysiskt och psykiskt. Och så kom han tillbaka, med ett uttryck som "Nämen? Är du också här? Ska vi göra något?"

Så det följde med under hela banan - han började med ett HÖGT hopp över plastbandet som placerade honom snett framför mig, där han spände ögonen i mig och glatt lekmorrade. Eh...fot? "Inga problem, jag kommer!" Och så höll han perfekt i några sekunder, innan han bara MÅSTE titta på...(fyll i valfritt objekt).

De tio procenten som han var på samma planet som jag var han absolut briljant. Alla stationära skyltarna utfördes med fart och precision. Ibland la han till lite extra, som en nosdutt på en kon eller skylt, eller total press på mitt ben, bara för att stila. Övriga 90 procent var han inte riktigt på samma plats som jag...Och hade inte kopplet varit på misstänker jag att han rent fysiskt blivit frånvarande dessutom. Och han avslutade med att i överdriven iver försöka hoppa över en kon - som naturligtvis välte. Vad kan man göra annat än skratta!

Så vi landade på 64 poäng. 18 enpoängs avdrag för nos, sträckt koppel, och ur position. Övriga var trepoängare för bristande samarbete och fysisk kontakt. Och just det, en vält kon. 100% rättvist dömt!

Jag är nöjd med: hans attityd, trots allt. Han var glad. Han var pigg. Han reagerade snabbt på mina signaler, ville mycket, och jobbade på.

Vi behöver jobba med: Att han helst bara ska reagera på vad JAG gör, inte omgivningen! Uthållighet. Att följa vid min sida även längre sträckor (de fem meterna mellan två skyltar känns oändliga!)

Allra bäst: Jag höll min planering och genomförde bra handling genom hela banan. Andra halvan gick bättre än första halvan. Total superbelöning på slutet. En GLAD hund, som fick en BRA upplevelse med sig! Mycket information om vara våra "hål finns", och motivation att träna.

Ett par funderingar som jag ska spinna vidare på:

1. Jag undrar om han var FÖR pigg. Jag brukar vilja spara hans energi, men kanske skulle jag tagit en nlängre promenad först, ägnat mer tid åt att "bara vara" på platsen, och låtit honom hitta ett bättre lugn? Ska testas till nästa gång.

2. När jag vet att jag riskerar att tappa honom snackar jag nonstop, för att hålla hans uppmärksamhet. Kanske har det motsatt effekt? Jag är ju alltid tyst när vi tränar, om det inte handlar om kommandon. Teorin måste testas och utvärderas!

Och by the way...någon som är sugen på att starta en träningsgrupp i rallylydnad? Med sikte på SM nästa år? Här kör vi så det ryker, och krockar vi halvvägs så blir det ett senare problem! :)

 

Maria

28 oktober 2012 08:29

Jag är gärna med i en rallyträningsgrupp!

Väl kämpat igår! Så kul att få se känt folk på banan.

 

Sofia N

28 oktober 2012 10:01

Intressanta tankar! Jag har bytt startrutin med Bosse pudel inför rallystart. När vi tävlade förra året tappade jag honom ofta efter 6-7 skyltar, han tappade koncentrationen och förstod inte alls vad jag ville. Det var precis som han drabbades av aningen "hjärnsmälta". Jag brukade kampa med honom så nära fram till start som möjligt, och hålla aktiviteten hög. Men jag tror att han hamnade i för hög förväntan/aktivitetsnivå, som han absolut inte orkade hålla en längre stund. När vi skulle tävla igen i våras (vi tävlar sällan alldeles för sällan!) testade jag med att bara sitta med honom mellan benen (ryggsäck) och klappa honom lite medan hunden innan gick, och sen gick vi in på banan så lugnt som möjligt - och det gick mycket bättre! Visst hade han blivit äldre och mognat också under tiden, men jag tror att för honom passar en lugn startrutin bättre. Dessutom har vi den "vilda" rutinen innan agilitystarter och där behöver man bara koncentrera sig max 35 s, och det kan ju också ha något med saken att göra. Hur som helst, det är alltid intressant att testa något nytt :-)

 

Emma

28 oktober 2012 17:25

Tänk att både nr 1 & 2 på din tankelista även hamnade på min denna helgen. Nr 1 provade jag på dagens tävling - vilket kändes bättre än det jag provade i lördags då jag värmde upp mer med moment...
På tanke nr. 2 kom jag av mig, hade bestämt att jag skulle vara mer som när jag tränar - dvs hålla snattran =) Men jag provade ofrivilligt en annan variant, när Siri gick bra bekräftade jag med rösten, när hon släppte blev jag tyst...
Inser att man behöver en person utanför banan som granskar en!

http://www.lurvhundarna.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har vi bott här i sex veckor. Det känns fortfarande som semester...   Saker och ting har börjat hitta sina platser. Lite i taget märker vi vilka områden som fungerar, och vilka som behöver omorganiseras. Det känns skönt att faktiskt kunna kons...

Visste du att titlar inom hundvärlden inte är skyddade?    Det innebär att vem som helst kan kalla sig "hundtränare", "hundinstruktör" och till och med "hundpsykolog".  Det innebär att det är en djungel för hundägare att sålla bland hemsidor oc...

Nu är snart ett antal månaders jobb över - imorgon lämnar vi över nycklarna till vårt gamla hus och bor fullt ut i Friheten. Det är det vi kallar vårt nya hus - Friheten. Jag bestämde redan vid nyår att detta året skulle ha tema Frihet, eftersom ja...

Då vaknar hon till liv, kelpan.   Hon må ursprungligen vara från australien, men värmen är inget för henne. Hon fäller ur sin underull i stora tussar, ligger med magen mot golvet i hallen (svalaste rummet), eller hittar fläcken på golvet där ac:n...

Jag märker på mina egna hundar att de påverkas av den långvariga värmen, så här kommer en sammanställning av tips för att din fyrbening ska fortsätta vifta på svansen! Promenera främst morgon eller kväll, när solen står lägre och det blivit (pytt...