I fredags var det föreläsning för Eva Bertilsson och Emelie Johnson-Vegh om det här med att få en ren träningsloop (som jag nördat in på tidigare). Jag fastnar vid detta om och om igen - just för att jag tror att det är mitt stora träningsproblem med Valle! Det hänger liksom ihop - hans störnigskänslighet, våra transporter, tiden mellan belöning och ny repetition, och "skräp" i loopen.

I korthet: En träningsloop har ingen början och inget slut, eftersom det är just en loop, men jag tar en startpunkt.

1. Belöning tar slut

2. Beteende

3. Klick

4. Belöning dyker upp

5. Hund tar belöning

6. Belöning tar slut

7. Osv...

"Skräp" i loopen definieras som allt som inte tillför träningen något. För mig handlar det om att titta på andra saker och låsa på dem. För någon annan är det nosande, ärevarv, hälsa på hund, skällande, etc. Eller att titta på fåglar.

 

Det är ju ganska självklart och lätt att förstå att om vi får in skräp mellan beteende och klick så handlar det om dålig tajming - jag klickade fel, hunden gjorde något annat än det jag ville i klick-ögonblicket. Fel beteende blir förstärkt. Jepp, det har vi koll på jag och Valle.

Men sedan då? Vad händer under tiden jag får upp belöningen ur fickan? Det händer, då och då, att jag är långsam och hans överaktiva hjärna växlar spår till något annat. Det i sin tur betyder att den primära belöningen faktiskt förstärker "titta bort när du hör klicket". Just detta händer inte så ofta, jag är snabb, och vet att detta kan hända - Valle är aktivt tränad att hålla fokus på mig till belöningen uppenbarar sig.

Äta belöningen/leka med belöningen/annan belöning tar slut förr eller senare. HÄR är vårt problem! Nästan alltid släpper Valle kontakten med mig när belöningen tagit slut. Ibland kortare, ibland längre. Varför? Tre anledningar: dels är det erfarenhetsmässigt ganska liten chans att det kommer en belöning till, dels har JAG en historia av att släppa träningsmodus just där, och framför allt - det beteendet har blivit FÖRSTÄRKT x antal gånger. Av miljön - det finns alltid något kul att titta på. Och av MIG! Därför att jag HJÄLPT honom tillbaka till en ny, belönad, repetition!

Det blev pinsamt tydligt under fredagkvällen: "att äta godis" (främst, men ock så "att leka med leksak") har blivit en SIGNAL att släppa kontakten med mig! Och jag har byggt detta alldeles själv. Väl tränat! Men på helt fel sak...

Som grädde på moset har jag dessutom alltför ofta fått in skräp mellan steg 4 och 5. Alla gånger jag har presenterat en leksak som han INTE tagit, eller tagit tveksamt! För det mesta har jag ju dessutom jobbat som en idiot för att få honom att "ta belöningen" = förstärkt beteendet. Aaaaarrrgh!

På plussidan: mitt träningsproblem är väl definierat. Jag VET var det har gått snett. Jag kan göra något åt det. TIDIGARE hade vi detta träningsproblemet, men I FRAMTIDEN...då jäklar! (återigen tack för det tankesättet, Niina!)

Och jag tycker faktiskt att jag har en liten ursäkt: detta problemet är helt nytt för mig. Med tidigare hundar har "lite skräp i loopen" inte spelat någon roll - beteendeekonomi har suddat bort skräpet efterhand. Och jag tror att för de flesta hundar så är det så det fungerar - det kanske är lite mindre effektiv träning än det kunde varit - men den fungerar utmärkt ändå.

Valle är helt enkelt den hunden jag behöver just nu för att tvingas utvecklas som tränare! Och ja, vi har en plan! :)

   

TAGteach

Träning av människor med positiv förstärkning.

Fokusera på observerbara beteenden  - Hur ser det ut?

Gynna önskade beteenden – ”Veta” och göra, vad och när, anpassa miljön, feedback

Bygga små detaljer – TAG-punkt, markera när TAGpunkten utförs

Traditionellt: fokus på vad personen ”är” eller ”har”. Etikettsättande. Ex: ostrukturerad, artig, lat, fokuserad, dåligt självförtroendeetc. Ges som förklaring till orsaker. ”Varför får Emma ett A? För att hon är koncentrerad och duktig.”

Byt fokus till HUR SER DET UT? Vad är det personen GÖR? I vilka situationer? Observerbara beteenden!

Traditionellt perspektiv: Verbala instruktioner, ”har du förstått?”. Har felen i fokus, vad man INTE ska göra. Inte minst är vi så mot oss själva!

Byt perspektiv till BETEENDEN! Vi behöver fler redskap än språket – speciellt om man inte ”når fram”.

VAD? Vad ska eleven göra – hur ser det ut? Hitta målet!

 

HUR? Skapa möjligheter för lyckande – ge positiv feedback.

Antecedant – Behaviour – Consequence www.behaviorworks.org

Jag kan inte ändra direkt på B, jag måste spela med A och C.

A: Set the stage  C: Reinforce

Beteendemål

1. Fokus på det önskvärda
2. Observerbart för lärare och/eller elev
3. Handlingar, ord, tankar, känslor – räknas som beteenden (yttre observerbara och inre observerbara)
4. Resultat – prestationer och produkter. Egentligen inte det vi ändrar på…Beteendemål  leder till resultatmål. Ibland blir resultatet tillfälligt SÄMRE när man ändrar på ett beteende, innan man lärt sig den nya vanan. Ex softbollspelare som vill kasta längre och hårdare. För att få ett bättre resultat måste BETEENDET ändras. Kastet måste utföras annorlunda. Ändra ett kriterie – det påverkar övriga. Resultatet blir tillfälligt sämre under en omlärningsperiod. Annat Ex: Jag är slarvig med att ta undan leksaken efter belöning (har den i handen under träningen). Långsiktigt kommer min träning att bli BÄTTRE med leksaken i fickan. Kortsiktigt kommer hunden att gå SÄME under en omlärningsperio.

Viktigt att fundera igenom: VARFÖR har vi detta målet? För VEM är det bra? Kanske finns det andra mål som är bättre? Vi behöver ha väl underbyggda mål! Att ”det alltid har varit så” är INTE ett bra argument!

Ex: Barn ska sova själva. Varför? Vem är det bra för? Vad säger forskningen? Sunda förnuftet? Ha VETTIGA ANLEDNINGAR, inte slentrianmässiga förklaringar.

Beteendemål

1. Helhet: Generell framgång, attityd, upplevelse – tävla agility, läsa en bok, gå en utbildning
2. Delarna: Detaljerna som bygger upp. Kort eller lång varaktighet: trycka på rätt knapp (kort) eller fortsätta andas (långt). Kan vara en längre sekvens av flera beteenden, kan vara flera beteenden som pågår samtidigt.

Ändra detaljer – ändra helheten!

Våga gå ner på detaljnivå!

EX: Emelie lär sig crawla. Information: vilka delar ingår, varför är det viktigt hur de utförs, målbild. Övergripande beskrivning med film, målbild.  Bryt ner varje del ännu mer, instruktioner med fokus på en kroppsdel i taget. Film – målbild – observerbart beteende (yttre och inre).

Ställ mig själv frågan – har jag tillräcklig info för att veta HUR jag ska göra? Eller behöver jag bryta ner ytterligare?

Helhetsmål: kunna crawla fort. Delmålen kan ändras beroende på instruktör och elev.

Att arbeta med delar, olika sätt

Detaljer = pusselbitar. Små otydliga pusselbitar bygger en helhet. Jag kan träna på flera detaljer samtidigt

Detaljer = trappsteg. Bygger på varandra

Detaljer = murstenar. Grunden är viktig!

  

Beteendemål

1. Vad göra. ”Veta” – välja rätt (välja rätt bild mellan två raser för att bevisa att du vet vilken som är vilken), beskriva (vägen hem till mig så vet jag att du hittar), ge feedback (och på så sätt visa att du vet hur det ska se ut). Göra – visa och få bekräftat att du gör rätt. Om du vet men ändå gör fel – läraren behöver BRYTA NER I MINDRE DETALJER!

Om någon gör fel: kontrollera först förståelsen, och sedan förmågan att utföra. Om det brister i Vetandet behöver man målbild. Brister Görandet behöver man TRÄNING!

     2.   När göra. Stimuluskontroll. Gör vid rätt tillfälle. Om X, gör detta. Om Y, gör detta.

Ex bilkörning, starta i uppförsbacke. Vad är det som är signalen – Ex starta bilde: NÄR ska jag släppa kopplingen, trycka på gasen, se mig omkring, styra?

      3.    Flyt i beteende. Precision och hastighet trots störningar. Ex: Kunna multiplikationstabellen när man blir väckt på natten/när musik spelar/annan störning. Alla beteenden jag behöver måste vara i flyt! Ex: Titta på hunden, klicka, ge godis. Träna i hastighet. Träna trots störningar (hund inblandad, godis på fel ställe, byta hand, ge godiset i annan riktning). Ofta om jag blir duktig på ett par viktiga detaljer så faller ofta resten på plats. Instruktörskap – att kunna identifiera de VIKTIGA detaljerna och träna dem. Flyt i detaljerna bygger en bra helhet!

 

A – antecedenter

Upplagt för lyckande

1. Ordna den fysiska miljön (ta bort hunden ur träningen, inomhus/utomhus, publik)
2. Störningar till minimum
3. Trigga goda emotionell responser – må bra! Lägg en grund i ”må bra” för att få god inlärningsmiljö. Temperatur, färger, musik, trygghet. Hitta rätt aktivitetsnivå.
4. Hitta strategi för att starta beteendet.Verbala instruktioner är bara EN möjlighet!

Strategier för att få igång beteende:

1. Fånga beteendet där det redan inträffar och ge feedback
2. Modell att härma (demo, video, bild. Låt modellen få positiv feedback.) Ex: källsortering med dagisbarn. En grupp fick se en video med andra barn som sorterade, grupp två fick se video med barn som sorterade och fick beröm. Grupp två var mycket bättre!
3. Fysisk manipulering – modellera kroppen (var noga med att det är bekvämt för båda!)
4. Target för att flytta kroppen
5. Verbala instruktioner

Få fram beteendet så fort och exakt som möjligt, utan ”skräp”. ”Prova sig fram” ger sällan ett mervärde, förutom om vi är ute efter att testa olika varianter eller öva kreativitet (ingen klar bild av slutmålet)

Börja på en ”succépunkt” - en startpunkt som personen garanterat når!

 

Bygga vidare:

1. Shejping – gradvis be om mer (aerobics – fötterna först, lägg på armarna sedan)
2. Ta gradvis bort hjälpmedel – fasa ut eller överföra till den riktiga signalen
3. Öka störningarna – från att köra på parkeringsplats till att köra på villagata. Ex med ha huvudet under vattenytan. Enklare att träna in beteendet med ”fejkad” vattenyta, och sedan lägga till vattnet.
4. Bygg ihop sekvenser och lager. Dels ”klicka först, godis sedan) dels titta på hunden, dels se när hunden uppfyller kriteriet. Sekvensordning? Vilka delar kan tränas separat? Flyt i detaljerna!
5. Stimuluskontroll, signaler. NÄR ska du utföra beteendet?

Stimuluskontroll:

1. Sätta signal på beteende: Beteende FÖRST, signal SEDAN. Dilemma i att ge instruktioner (instruktionen "skriv en femma" leder till att eleven skriver en sjua)– om eleven gör fel så har vi faktiskt gjort en koppling mellan fel signal på fel beteende.  Leder till frustration och fel koppling!

Det verkar vara enklare i träning av autistiska barn att diskriminera mellan tex djurläten än ord, kanske för att vi lever i ett ”ordskval”. Hur översätts det till hundträning?

1. Diskriminera mellan signaler: Inte nu…men nu! Ex: fyra olika signaler i specialsök. Bryt ner inlärning till en signal i taget. Träff, miss, falsklarm, korrekt. Skilj på olika signaler – korrekt beteende till korrekt signal.
2. Ändra på innebörden hos en ”förstörd” signal: antingen TRÄNA OM och sätt på signalen igen, eller BYT signal.

C – consequence

Beteenden DRIVS av sina konsekvenser! Både önskvärda och icke-önskvärda.

PF: Jag gör – därför uppnår jag!

NF: Jag gör – därför undslipper jag!

Ex: ställa något på bordet. PF eller NF? PF: flaskan hamnar på bordet. NF: glasvasen ramlar inte på golvet.

Ex: knappa vid datorn: PF: kul att hitta info. NF:  slippa att läraren tjatar.

PF leder till max beteende och bra känslor

NF leder till att komma undan med minsta möjliga och dåliga känslor

Om jag eller en elev upprepade gånger gör ”fel” behöver jag identifiera förstärkarna och jobba med att lägga in ANDRA förstärkare, eller hitta andra beteenden som ger SAMMA förstärkare.

Förstärkning kan vara:

1. Extern
2. Intern. OBS! ”Inre röst” kommer nästan aldrig utifrån! ”Inre motivation” har en grund i yttre motivation som bundit ihop beteendet med positiva känslor! Tidigare erfarenheter!
3. Omedelbar (effektivt) / fördröjd (inte effektivt) 

Förslag på extra-bonusar – små och många, att inte uppnå ska inte vara hela världen, hela tiden nya chanser!

1. Hålla räkningen (flytta pärlor, få streck)
2. Klara målsättningen
3. Välja tex nästa övning
4. Visa att man kan
5. Godis
6. Frikort ("Ta bort" en sen ankomst el dyl)
7. Annat?

För läraren är den viktigaste feedbacken alltid fördröjd! Målet vid undervisning är någons FRAMTIDA beteende!

Exempel:

1. Instruktören – gruppen
2. Föräldern – barnet
3. Hundtränaren – hunden

Vi behöver etablera ANDRA OMEDELBARA KONSEKVENSER för mitt eget/någon annans beteende, för att tillfredsställa hjärnans kortsiktiga belöningscentrum. Förstärkaren "hunden ändrar beteende" tar lite tid, förstärkaren "instruktören ger beröm" är direkt feedback för korrekt beteende.

TAGteach

Teaching with Acoustical Guidance

Fokus på observerbara beteenden

Gynna önskvärda beteenden

TAGteach

 

Helhet – handsående

Delar – hur ser handståendet ut?

Detaljer – jobba med EN detalj i taget

 

Från klickerträning till TAGteach

Likheter med klickerträning:

Bara positiv förstärkning

Bryt ner till en enda respons

Omedelbar otvetydig feedback

Att arbeta med människor:

”Göra rätt” är förstärkande

Eleven involverad i planeringen

Instruktion och demonstration

Verbal återkoppling

Fokus på vad man ska GÖRA, inte på vad resultatet blir. Genom att GÖRA bättre blir RESULTATET bättre!  Bolla mellan olika TAGpunkter, en TAG i taget. En TAG kan vara en skärningspunkt mellan två saker, tex ”Tårna uppåt (i ridning) när man passerar en viss bokstav”. Det måste vara TYDLIGT vad Taggen markerar – VAD jag gjorde (eller inte gjorde om jag inte fick TAG).

A = TAGpunkten är…. Frasen ”TAGpunkten är” är startskottet, signalen.

B = beteendet

C = TAGmarkör

Identifiera beteendemål – bryt ner

1. Vad är slutmålet?
2. Vilka delar ingår?
3. Viktiga detaljer i detaljen?
4. Kriterium för TAG?

Ofta räcker bara klicket som förstärkare (känslan av ”rätt” är förstärkande), ibland behövs något från bonuslistan.

Strategier för att få igång beteende? Beteendet måste starta, så att vi har något att Tagga!

Visa en modell som får feedback är EFEKTIVT! Att sedan få testa, med feedback, hjälper eleven och gör att beteendet ”sätter sig”.

Vad är en TAGpunkt?

• En enda detalj
• Bestämd tillsammans lärare/elev (eller överens med mig själv om jag taggar mig själv). Överenskommelsen behöver inte vara verbal, det kan vara demo eller ”testa sig fram” eller fysisk manipulation eller att eleven får tagga läraren.
• Markerad när den inträffar

Kriterium = TAG, klick

Prata om TAGpunkten

Hur formulerar jag ”TAGpunkten är…”?

1. Ett eller få ord
2. Fokusera på observerbart
3. Ja/nej
4. Låt eleven bestämma TAGpunkt?

Att ge TAGpunkten får INTE beteendet att hända. Det är bara information om VAD som taggas!

Markera när TAGpunkten inträffar

En effektiv markör:

1. Har ingen vardaglig betydelse
2. Kräver ingen tolkning
3. Ger precis information

Ofta en klicker, andra ljud fungerar bra, likaså ett ord tex TAG. Kan också vara visuell eller taktil! Tex yogalärare taktil, dykinstruktör visuell.

Varför använda en markör?

1. Exakt
2. Binär (Ja eller försök igen)
3. Konsekvent – kräver ingen tolkning
4. Opartisk, icke-dömande
5. Kräver ingen social respons (ge beröm, tacka för beröm)
6. Vänder berömberoende till informationsberoende

Socialt beröm bör inte vara beroende av prestation, utan vara en grund i vår samvaro! Genom att använda en neutral markör blir den enbart information, inte värdeladdat, handlar om vad jag GÖR inte vad jag ÄR VÄRD.

Ingen TAG?

Självutvärdering. Eleven känner efter och får testa igen. Ska ge en känsla av nyfikenhet, inte av ”fel”.

Skapa möjligheter för lyckande, men garantera det inte! Tre-försöks-regeln: tre missar = gå tillbaka till succépunkt, börja om! Hur många missar ska man tillåta? Upp till situation, elev, och tränare!

• Information – instruktion – TAGpunkt – feedback – utvärdering – ny instruktion – ny TAGpunkt – etc.
• Samma TAGpunkt kan förekomma på olika ställen i rörelsen, tex ”axlar täcker öron” i handstående.
• TAGpunkt kan vara ”säg rätt” som i exemplet om specialsöket. (förutsättning att de olika variablerna blivit tränade var för sig)
• Däremot kan inte en TAG täcka två saker, det ska vara tydligt vad som blir taggat eller missat, TAGpunkten ska kunna besvaras JA eller FÖRSÖK IGEN.

Förstärk

• Att få något att hända är förstärkande – markören är förstärkande i sig själv. Kontroll! Ex ”the fun theory”
• Att göra ”rätt”, om man vill bli bättre på något
• Gameification – gör ett spel av det

Externa förstärkare (tex godis)

• Skapar en paus
• Ger nytt utgångsläge
• Hålla räkningen – Tagginator
• Ökar värdet
• Använd många små förstärkare!
• TAG kan inte tas tillbaka!

Håll dina löften (lova lagom)!

Variera förstärkare (lager på lager-system, 10 TAG blir en godisbit)!

Låt eleven föreslå!

Var kreativ!

 

Kompis-taggning, en elev som taggar en annan

Fördelar för eleven:

• Lär sig genom att observera och markera
• Empati för andra
• Stolthet och ansvarstagande
• Den stillsamma eleven får lika mycket tid
• Möjlighet att tagga sig själv

Fördelar för läraren

• Utvärderar elevernas förståelse
• Mindre dödtid för eleverna
• Ger läraren mer frihet

TAG-prat

• Fokus på det önskvärda
• Undvik ”det var bättre, men…”
• Undvik ”inte”
• Undvik förgiftade ord

Frasen ”Tagpunkten är…” är en signal som talar om att utförandet av TAGpunkten  förstärks. Inte nödvändig, men får in hjärnan på rätt spår.

 

Du behöver en TAGpunkt när…

• Utförandet behöver brytas ner i mindre detaljer
• Det blir för mycket snack
• Det blir tjat
• Frustration (från båda)

Undvik TAGteach om…

• Det finns någon form av straff
• Det inte finns en specifik TAGpunkt (inget specifikt mål)
• Eleven är mentalt trött (koncentrationskrävande!)

 

 

 

Så är vi på väg hem efter ytterligare en helg i huvudstaden, sista för detta året.VAlle börjar bli riktigt berest, och sover bredvid mig på tåget. Jag funderar över en formulering på målsättning som jag hör då och då: "jag vill att min hund ska kunna fungera att ta med överallt!"
Det är en lite konstig målsättning i mina öron, eftersom det betyder så olika för olika människor. Ofta används den, tror jag, för att beskriva den känsla av att det ska vara enkelt och okomplicerat med hund, som de flesta av oss vill ha. Men ska den vara konstruktiv som just MÅL behöver vi nog tänka lite mer konkret: var vill jag ha med hunden? Vad ska den göra? Synas men inte höras i vissa miljöer, och prestera max i andra? Och vad behöver vi träna för att vår vardag ska fungera?

Valle uppfyller min definition av "fungera överallt" med råge, det har han verkligen bevisat denna helgen!
I bilen: lugn och tyst.
På stationen: självkontroll runt människor och hundar, väljer att träna med mig framför att vända sin energi utåt.
På tåget: sover
Genom stationen mot t-banan: kryssar mellan människor på mitt höger/vänster, väntar tyst när jag köper biljett, roar sig med att titta på förbipasserande tåg.
Blir hämtad av kompis: hälsar lugnt och glatt på ny hund, delar bil med densamma, sover mellan mina fötter ned huvudet vilande bakom växelspaken.
Kommer fram till nattlogi: går lös i kolmörkret, hälsar på sina vänner, håller koll på mig.
Sover hela natten vid mina fötter.
Morgon: tar clownrollen och tränar mina vänner att låta honom vara på frukostbordet dör han sedan pekar med nosen på det han vill ha och "frågar snällt". Kanske inte helt vanlig, men jag tycker att det är kul och charmigt = det är tillåtet, uppmuntras till och med. Notera: han stjäl ingenting!
Under dagen: vistas tyst i teorisalen, sover eller slappar i buren. Inga problem att lämna ensam. Tränar några korta pass, glad och engagerad.
Promenad i skogen: lös. Håller sig max 10 meter från mig. Går glatt kloss bakom mig när jag ber honom "var här".
Träffar gårdens katt: en kort blick, bryr dig inte.
Längre träning dag två: växlar fint mellan "off" i buren och "on" på plan. Tar sig an samtliga övningar med glädje och entusiasm.
Och nu sover han gott på vägen hem...den perfekta hunden!

Jag hade lyckan igår att kunna tillbringa några timmar ihop med en god vän och fantastisk träningskompis, Jenny Wibäck. Jenny bor dessutom ihop med både Valles halvbror Rudolf och orsaken till att jag fastnade för WK, den fantastiske I-or. Förutom att hon är en utmärkt instruktör så har hon alltså first-hand-experience av rasen som jag sliter med :)

Valle fick gå igenom tvåans moment i en tävlingsmässig sättning med ny plan, gruppmoment först, tävlingsledare, samt bara ett försök på varje moment. Däremot ville jag lägga in belöning i transporterna mellan momenten, de är inte klara att kedjas än.

Gruppmoment: Inga problem - han ligger stadigt. Farbror I-or är en trygg hund att ligga bredvid, men byggjobbare i varseljackor är klart läskiga...bäst att lägga ner hakan och låtsas som att det regnar ;)

Fritt följ: återkommer vi till.

Läggande under gång: Satt som en smäck! Inklusive framförandet!

Inkallningen: Stadig och fokuserad i kvarsittandet, bra reaktion på inkallningen, utmärkt tempo, men sa jag inte egentligen "spring till din externbelöning"..? Han gjorde en stoooor lov åt det hållet innan han kom in vid min vänstra sida. Sötnöt!

Rutan: Första gången som jag bara skickar till rutan utan att förbereda med ett "leksakskick" för att ge honom linjen. Bra fokus, bra fart, siktade lite till höger om rutan men dirigerades in fint. Duktig hund! Vi har ALDRIG dirigerat om till rutan, och han bara fattade :)

Apportering: Gick som väntat, dvs han lägger sig med apporten ca två meter ifrån mig.

Hopp: Han behövde ett DK på sitt, annars felfritt.

Fjärr: Gjorde fjärren på tre meter, han flackade rejält med blicken men utförde skiftena felfritt.

Utvärdering: Flera moment är klara att faktiskt börja kedja, om än i något lättare form, och ytterligare några moment är klara att övertränas för extra säkerhetsmarginal.

Att träna:

• Att hålla ögonkontakt längre tid på ny plan. Jag behöver det i samtliga moment, mest FF och fjärr.
• Frystarget på min hand i rörelse. Kan bli en variant på transport mellan moment som jag tror blir bra för oss! Att "bara följa" har samtliga våra tre kelpar problem med, kanske för att det inte är tillräckligt konkret?

Andra passet tittade vi lite extra på fria följet och apporteringen.

FF: Är ett moment som han faktiskt utför väldigt bra, både i delar och som helhet, OM han inte blir störd. Och det blir han.

Funderingar kring att göra momentet svårare med plötsliga svängar, läggande och ställande mitt i, osv. Vi upplever båda att framföring till läggande/ställande/sättande går bättre än ett "vanligt" FF, kanske ligger svaret i att uppgiften är tydligare där?

Min nästa fundering: jag är så glad över att han öht följer mig att jag är otydlig i mina kriterier. VÅGA bryta när han inte gör "rätt"! Jag tror att jag försöker bygga engagemang genom att göra uppgiften enklare, istället behöver jag lita på mina belöningar och hålla på mina kriterier.

Och störningsträna!

Apportering: Jag började med bara ett par gripanden och ingångar, det gör han bra!

Sedan ville jag testa att Jenny höll i honom, jag gick ut, apport i munnen = får springa till matte, ta emot med handtarget. Efter att Jenny jobbat med att få honom att ta apporten sprang han glatt i högt tempo rakt förbi mig ca 10 meter, vände sig, la sig, och började gnaga...Men skam den som ger sig!

Vi upprepade övningen utan apport, tills han sprang rakt mot mig utan att "vanta" på Jenny (hon är en favoritmänniska sedan han var valp!). Belöning hos mig, och sedan att få springa tillbaka till Jenny för mer belöning.

Samma sak med apport (som han grep snabbare och snabbare för varje gång). YES! Han sprang rakt mot mig, utan att tappa fart, och tryckte apporten i min hand! Jag blev jublande glad och försökte belöna med favoritbollen, men Valle hade en egen agenda - han skulle ju tillbaka till Jenny!

Ett försök till med lika bra resultat, två godisbitar hos mig, och sedan "fri" för att få springa till Jenny i full fart = NÖJD HUND. Och nöjd matte! Genombrott!

Att träna:

• Fortsätta trixa med fria följet, mitt fokus på att göra det enkelt och utmanande på samma gång. HÅLL på kriterierna, BELÖNA BRA!
• Störningsträna baklänges marsch med fokus och attityd.
• Trycka apporten i handen med frystarget, öka fokus på att det är just det som är roligt. Han gillar frystarget, det känns som att det kan låsa upp ytterligare en bit apportering!
• Använd träningskompisar som belöningar (genomtänkt)!

Bäst med passet:

1. Apporteringsövningarna!
   
2. Valles träningsglädje i en miljö som han brukar tycka är väldigt svår
   
3. Platsliggningen känns verkligen trygg och fin
   
4. Frystarget i transporter
   
5. Nya insikter om fria följet
   
6. Och inte minst - att få se I-or träna, och höra att han haft SAMMA problem och ÖVERVUNNIT dem! Det ger självförtroende och framtidshopp!
   

Väl hemma var Valle trött, tröttare, tröttast. Lite orolig är jag, han visade smärtreaktioner i måndags, var OK i tisdags, och slutade kampa på slutet av passet igår. Blev det för mycket? Var det pga mental utmattning eller smärta? Jag börjar vänja mig vid "jag vet inte"-tanken, och kunna acceptera den och lägga den åt sidan. Jag tar med mig det som han visat och ger honom några dagar med mindre påfrestade fysiskt arbete (huvudet måste få jobba, annars blir vi båda knäppa - han för att han blir uttråkad och jag för att han blir odräglig) och extra massage. Och naturligtvis blir min uppmärksamhet skärpt i några dagar - blir han sämre? Bättre?

Sakta börjar jag kunna hantera hans problem på ett konstruktivt sätt, istället för att bara bli ledsen och "låst".

Det är träning det med: "Tidigare blev jag ledsen över att Valle inte har de fysiska förutsättningar som jag önskar - men från och med nu hittar jag konstruktiva sätt att hantera något som jag ändå inte kan göra något åt!" Tack Niina, dina tankesätt går att applicera på så mycket! :)

Lite mer ego-inriktade tankar efter helgens kurs: vad lärde jag mig?

Lördagen handlade mycket om självförtroende, koncentration, och att hantera nervositet. Där var inga direkta WOW-upplevelser, jag kände mig trygg och väldigt nöjd med att jag faktiskt jobbat mycket med de bitarna OCH det har gett resultat! Den största funderingen var ifall jag faktiskt borde HÖJA min ansänningsnivå något, kanske är jag alltför "casual" på tävling nuförtiden? Om jag anser att resultatet inte spelar någon större roll så kanske jag inte statsar fullt ut? Definitivt något att titta lite på framöver.

Niina pratade också mycket om mål, och där känner jag också att jag hittat en bra väg med bra formuleringar som fungerar för mig.

När vi kom in på biten om störningskänslighet hittade jag däremot ett och annat att ändra hos mig själv - jag är en bra bit på väg MEN jag har en tendens att "hänga på" min hund och bekräfta det han störs av (dvs allt). Det här med ögonkontroll...det jag tittar på är det jag koncentrerar mig på, och hunden följer mitt exempel.

Under eftermiddagen fick vi i uppgift att i grupp hitta på och genomföra en "tävling" för den andra gruppen, med ett antal störningar. Fokus skulle ligga på att störa föraren, inte hunden.

Jag och Valle fick Fredrik som tävlingsledare (bara det en störning, jag gillar kvinnliga TL bättre av någon outgrundlig anledning). Han kallade in oss och gav oss en startpunkt med kommentaren "Om du kan få pli på hunden någon gång så kan du ju ge mig ett tecken..."

Ärligt talat - det är kul i en träningssituation med människor som jag känner, men flera av de andra deltagarna berättade skräckhistorier om kommentarer från domare, tävlingsledare, andra tävlande! Om någon verkligen hade sagt så till mig när jag skulle tävla hade jag VERKLIGEN blivit störd.

Första momentet fjärr. Valle var taggad! Fint ligg, fint uppsitt, sedan började vår TL spela pajas bakom Valle för att visa läggandet...En ryckning gick genom hela Valle, han tittade förskräckt bakåt - men gjorde skiftet korrekt! TACK all störningsträning på platsliggningar :)

Stor belöning (mitt fokus ligger ALLTID på att ge hunden en bra upplevelse), nästa moment apportering. "Lägg ner hunden." Eh...nej tack..."Kasta apporten." Tio sekunders väntan. Valle satt snällt vid min sida och växlade mellan att titta på mig och apporten. "Skicka hunden (om du vill)". Jag valde att skicka, full fart, bra gripande, bra vändning mot miog, och jag jublade och tog emot med full fest. Bästa hunden!

Hemläxa var frågeformuläret från Niinas bok "Lyckas på tävling", att göra en målplan, och att skriva tre affirmationer till sig själv.

Söndagen gick vi mer in på att faktiskt ändra hur vi tänker på saker. Ut med gamla "sanningar", in med nya! Under lördagkvällen hade jag konstaterat att vår svagaste punkt för tillfället är övergången från belöningsrutin till ny övning. Jag VET detta, och har vetat länge, men inte riktigt tagit tag i det. Känslan var frustration och besvikelse på mig själv för att jag inte gjort något tidigare, likaväl som glädje över att EN nyckel antagligen kommer att öppna upp väldigt mycket i både träning och tävling. Om de negativa känslorna försökte Niina hjärntvätta oss: INNAN var jag dålig på att träna övergångar. Men FRAMÖVER kommer jag att vara kick-ass på just övergångar! Det finns ingen mening i att fastna i gammalt, det är framtiden som jag kan ändra - det är framtiden som är viktig. Det löste upp en hel del av mina dåliga känslor att hitta det sättet att tänka, som egentligen är så självklart!

Första praktiska övningen var att planera ett träningspass med fokus på TRÄNINGSMÅL, hur JAG ska vara, och vad jag ska göra om x händer. Övriga i gruppen tittade på FÖRAREN och noterade tex var vi hade fokus, var vi tittade, hur vi gjorde med kroppen, vilken anspänningsnivå, etc.

Jag valde ingång på plan, och ville börja titta på just övergångarna. Fokus på att sträcka på mig och lita på hunden, och hitta ett sätt att hålla kvar oss i bubblan efter belöningen var slut.. Jag ville köra lite baklänges marsch och en runt-övning.

Visst...baklänges marchen var borta ur huvudet. Valle var övertänd, jag tänkte skicka honom runt en kon och han sprang bort till stolen, satte tassar på sargen, skällde(!), och var allmänt överallt...Jag stod och skrattade :D Filmen startar när han lugnat ner sig något, och visar våra slutminuter:

Vårt fria följ har ALDRIG varit så bra!

Sedan handlade det om en av mina absoluta svagheter: rutiner. Jag har för få genomtänkta rutiner, och de vanor jag har lagt mig till med fungerar inte på tävling. Hur ska då Valle vara förberedd på bästa sätt? Här kräver det tankeverksamhet, och TRÄNING av förare för att rutinerna ska bli en del av våra nya och förbättrade vanor.

Nästa uppgift var alltså att träna på rutiner. Jag valde att titta extra på ingång på plan - med tanken "vilken ingång ger bäst fritt följ?" Hur själva ingången ser ut är ju egentligen irrelevant, så länge hunden förs vid vänster sida. Ingången ska förbereda hunden för första momentet på bästa sätt. Jag ville också hitta en rutin för fjärren, och mitt funderande där är inte över. Ge gärna kommentarer på vad du tycker om ingångarna: skillnader? Hur påverkas Valle? Vad verkar fungera bäst? Visst är det svårt att titta på FÖRAREN och inte hunden!

Det som jag främst tog med mig var att rutinen ska hjälpa hunden in i rätt tanke. Vad har hunden svårast för i momentet? Det behöver den tänka på redan innan. När det gäller Valles fjärr tror jag att just nu är det svåraste att faktiskt hålla fokus på mig MELLAN skiftena, samt att hålla huvudet uppe (han går gärna in i hakan i backen). Där behöver jag hämta min rutin!

Sista passet har jag inte på film. Vi skulle (till stilla musik) visualisera två moment med vår hund. Sedan göra dem UTAN hund i ridhuset. Och till slut MED hund. Det gick helt suveränt! Jag hade föreställt mig hur bra det skulle gå, och det KÄNDES precis så bra när vi genomförde! OCH jag kom ihåg alla mina små rutiner som jag nyligen har börjat lära mig. Den bästa möjliga avslutningen på en väldigt givande helg!

Anteckningarna från helgen, osorterade:

Nina Svartberg

Diskussion – vad vill vi få ut av kursen? Två och två fritt.

Må bra före, under, efter tävlingen

Inspiration, nya idéer och tankar

Hur tävla som man tränar? Eller träna som man tävlar?

Fastnar i obehagliga känslor – hur kommer man ur? Prestationsångest?

Hantera oförutsedda händelser, vara kvar i bubblan

Våga ta steget att faktiskt tävla – vad tycker andra?

Bryta vanor och bygga nya!

Hantera tävlingsnerver

Hitta vad som är viktigt, håll fast vid det

Kunna ta kritik utan att bli sänkt

Fokusera på det JAG gör för att coacha min hund

Hitta strategier för att hantera olika tävlingssituationer

Hitta motivationen

Att hitta rätt ”tävlingsjag”

Lika kul på tävling som på träning OCH att prestera bra – två mål!

Lika bra på tävling som träning, lika bra på tävling efter tävling (helst bättre)

Hitta rätt tankestrategier för rätt situation!

Går att träna överallt, också utan hund!

Hur är en bra tävlingsmänniska?

Lugn och stabil

Fokuserad

Glad

Bra på att ta fram sina styrkor

Gillar utmaningar – kunkurrera med andra? Med sig själv?

Envishet, våga testa, tänka annorlunda

Vilja! Pepp!

Tjusningen i tävlande: vi VET inte hur det kommer att gå! Det är till viss del oförutsägbart. Om man fick protokollet på förhand hade tjusningen förvunnit…

Ppt Mental träning och tävlingspsykologi för hundsportare

Oavsett vad man ska göra behöver man hitta rätt tankar.

Svårigheten med hundsport: vi är TVÅ! Osäkerhetsfaktor – ingen kontroll.

1. Tävlingsnerver – Sänka spänningsnivån? Höja den? Sänka – vanligast, men LITE ska vara kvar!
2. Koncentraion – VI måste kunna koncentrera oss, nínte bara hunden. Hur störningskänslig är JAG?
3. Självförtroende – mitt självförtroende påverkar hunden likaväl som prestationen. Färskvara! Vad lägger vi märke till hos oss själva? Negativt eller positivt? Oftast negativt. Om jag lägger mer tid på att klanka ner på mig själv än att lyfta mig själv, hur ska jag då få bättre självförtroende?

Hitta en bra självbild! Balans mellan ”detta är bra” och ”detta kan bli bättre”. Det finns ingen ”tur”, den beror på bra träning! Ju bättre jag tränar ju mer ”tur” får jag. Hundar tränar inte sig själva, JAG tränar de dåliga bitarna och de BRA bitarna! Gällande andras åsikt – jag kan VÄLJA att ta till mig eller inte. Vi behöver inte tycka likadant som publiken/domaren/träningskompisar. Ha rätt till MIN åsikt! Fundera också över om den som har åsikter vill dig väl eller inte (medvetet eller omedvetet). Andras åsikter speglar ofta deras självförtroende. VÄLJ vilka du vill prata med, vilka tankar du vill tänka. Ramsa ”alla andra ligger, å vad fint de ligger…”Vänd samtalet vid behov! ”Det KAN gå bra!” Anspänningsreglering: at ta ner spänningen genom att ta ner förväntningarna både hos sig själv och för andra. Är det egentligen bäst för vår prestation?

Var förberedd på att negativa tankar kommer när vi blir spända! Kanske är det bättre att inte tänka alls på resultatet? Bättre att lägga tankekraft på det jag KAN kontrollera: mina uppgifter på banan. Jag är på banan för att göra mina uppgifter så bra som möjligt.

Vad är det VÄRSTA som kan hända? Jfr med fälttävlan – man kan dö…

1. Målsättning – Den stora biten…att hitta rätt mål, mitt mål, meningsfulla mål! Målen ska skapa motivation, driv, prestation, men INTE ångest!
2. Konstruktivt tänkande – istället för ”positivt tänkande”. Vilka tankar hjälper? Vilka tankar stjälper?

Hitta tankarna som hittar känslan, visualisera. Vi kan välja, vi kan styra vilka tankar vi har! Ibland måste vi kämpa för att BRYTA en dålig vana! Jfr knäppa händerna, lägga armarna i kors. Det krävs tankekraft för att byta håll!

Väljer jag att se MÖJLIGHETER och UTMANINGAR, eller problem och svårigheter. Sätter jag tankar i andras huvuden?

Ex 1. Nicke andersson – bordtennis. Inga armar, inga ben. Hur kan han vara så bra utan armar och ben? ”Jag spelar inte utan armar och ben, jag spelar med haka och axel!”.

Ex 2. Sthlm filmfestival, reporter träffar en filmfantast. Frågar hur det är att gå omkring – svar ”jag har ångest över alla fimer jag inte hinner se!”

Fråga mig själv: Kan jag påverka eller inte? Om inte – slöseri med tankeenergi! Gilla läget.

1. Störningskontroll – konstiga saker händer på tävling. Allt ifrån startnr 1 till kommentarer från domare/medtävlande till att man faktiskt skadar sig eller skorna går sönder... Förberedd innan – träna på störningar, ha ”plan B” för att hantera situationer.

Störningsträna mig själv! När jag däremot är i situationen försöker jag ”hitta bubblan”.

Fokus på ”vad lär sig min hund om mig” i olika situationer: när någon tittar på mig, när jag blir bedömd, etc. Bilden kan alltid repareras, men det är ENKLARE att förebygga.

1. Träna för tävling – gränsland mellan hundträning och tävlingspsykologi. Att faktiskt träna hunden för TÄVLING! Vad skiljer mellan träning och tävling ur hundens synvinkel? Att hitta dessa skillnader och faktiskt TRÄNA på detta. Olika från hund till hund. Tänk på att första försöket är det som räknas!
2. Tävlingsrutiner – att hitta rutiner som fungerar. Hur ska jag lägga upp träningen två veckor innan, två dagar innan, timmen innan, under tiden, efteråt? Det man gör EFTER tävlingen är en rutin för NÄSTA tävling! Lär hunden att GILLA att tävla!

 

Koncentration

Det vi fokuserar på växer. Om vi tänker på något ser man det överallt (barnvagnar, valpar, volvobilar). Vad vill jag ska växa?

Övning: Observera och memorera bruna saker. Tiden är slut – vem kan säga flest blåa saker?

1. Hunden och jag – vill jag ha 100% av hunden behöver jag ge 100%.
2. Uppgift/resultat - att koncentrera sig på uppgiften, den kan jag påverka! Vad ska JAG göra, hur ska jag guida min hund. Uppgiften sker NU, resultatet kommer SEDAN. Var i nuet! Gäller också att fokusera på den uppgift jag har NU, inte några moment framåt eller bakåt.
3. Under träning – att träna med full fokus, just för att träna på att ha fullt fokus. Hunden ska ”känna igen” oss!
4. Ögonkontroll – vad tittar jag på? Domarens poäng? Publiken? Tävlingledaren? Bli kvar i bubblan! VAR vill jag hålla min blick? VAD vill jag fokusera på? Videofilma, titta på min blick! Gör jag ngt omedvetet? Var är min blickpunkt?

Undvik att bli social med tävlingsledaren, den främmande hunden, etc. Det vi tittar på blir viktigt för hunden.

Håll fotpositionen helig! Om jag vill prata med någon, gå ur tävlingsposition.

1. Sista momentet – håll ihop hela vägen! Riva sista hindret, värsta sträckan för olycka är sista biten hem, börja berömma rallylydnad för tidigt…

Strategi: ”SKÄRP DIG!” För att hitta fokus.  Lägga till en uppgift utanför banan (cirkuskonst, extrahinder, repetera en bra detalj)

1. Störningskontroll – bibehålla rätt tankar i alla lägen!

Övning1. Kryssa siffror med störning. Svårare eller enklare med prat/tyst? Svårigheten att höra andra kryssa?

VAD kan störa MIG? TRÄNA på det!

Övning2. Studera pennan. Blunda, visualisera pennan. Titta på pennan igen, om jag missade något. Övning i att styra tillbaka tankar som vandrar iväg!

Övning3. Skifta koncentrationsform mellan utåtriktad eller inåtriktad, bred eller smal. Fotbollsspelare/tävlingsskytt. Fokusera på rummet, en punkt, min andning, rummet (nya detaljer), punkt, andning. Vad var svårast? Utåt, inåt, skifta?

 Jag behöver vara BRA på att ANPASSA mig till det som händer! Drömscenariot händer inte. Låt ”bubblan” reflektera bort alla negativa tankar, eller växla dem till positiva!

1. Vägra bli en störning – jag ska åtminstone vara trygg och säker i en konstig och osäker värld! Förebygg, skyll inte på att ”hunden gjorde så jag gjorde…”. Låt inte hunden bestämma dagens humör! Ta ansvar. ”Varje situation är utsänd för att jag ska öva mig!” Se störningarna som tillfällen att öva sig J.

Måste man tänka ”tävling” när man tävlar? Nej! Hämta hem information om hur träningen har gått! Speciellt med unga hundar? Var finns hålen, avstämning av träningen. En utmaning för mig själv. Hela tiden ett konstruktivt tänkande – vad ska jag ändra? Vad fungerar?

Fråga: hur länge ska man hålla fast vid ett träningssätt/träningstänk? Inget facit…Ge strategin en ärlig chans, få tillräckligt med data för att utvärdera. Går det på rätt håll? Stagnerar det? Går det på fel håll? Har vi en vana som måste brytas som tar längre tid? Kanske kan man kombinera flera metoder som påverkar varandra (ställande och hoppstå tex)?

Uppgift em: grupper med 5 i varje. Minitävling, två moment/ekipage. Får inte välja moment själv – tävlingsarrangören  bestämmer moment. INGET fokus på hundarna! Det är VI som ska tränas! Störande saker kommer att hända. En grupp arrangerar en annan.

Mina moment: fjärr, apportering. Störningar: sura kommentarer från TL, felkommendering, lång väntetid, konstiga startpunkter, viftande TL bakom hunden i fjärren.

Utvärdering jag: Inga problem.

Utvärdering Valle: störd av hund utanför, ljudet av regn. Ingång: tappar fokus. Bra uppställningar, bra läggande, bra uppsitt och läggande i fjärren! Väntade fint i apporteringen, bra fart, gripande, vände mot en jublande matte J STOR belöning redan på plan. Fin dragning till planen, arbetsglad, villig. Splittrad – som vanligt. Fortsatte träna ingångar efteråt, bättre och bättre.

Reflektioner efteråt:

Varför är vi så lydiga? Vår största skyldighet är mot HUNDEN! Jag ska vara som en buffert mellan störningen och min hund, för att hela tiden göra det så ENKELT som möjligt för hunden.

Hur kan vi inse vikten av att ta träningen på allvar? Effektiviteten i träningen – UTNYTTJA störningarna och ta det på ”allvar”. Svårt att verkligen simulera tävling, kom ihåg att det är VIKTIGT att få till TRÄNINGEN på ett bra sätt! Träning – fokus på att hunden ska lära sig. Tävling – fokus på att JAG ska fungera så bra som möjligt för att få ut max av hundens redan gjorda träning.

Vem har ansvaret? Instruktören? Domaren? Träningskompisar? Jag!!!

Hitta strategier för att snabbt ”komma tillbaka i bubblan” efter störningar.

Målsättningar

Man kommer längre om man vet vart man är på väg, än att bara säga ”så långt som möjligt”.

1. Resultat/uppgift påverkar tankarna olika. Konkret uppgiftsmål: att hunden ska vifta på svansen mellan momenten. Få till ett bra moment (MIN bedömning). Tänk på tävlingen som FLERA delresultat, inte ETT ENDA resultat, ett sätt att hålla gnistan trots misstag tidigt. Ladda för nästa moment, nästa tävling, håll känslan i hunden!

Vill man höja spänningsnivån: resultatmål. Vill man sänka spänningsnivån: uppgiftsmål. Resultatmål kan ge inspiration, motivation. Mer uppgiftsmål ju närmre tävlingsdagen man kommer!

Bestäm SJÄLV om jag är nöjd eller inte, låt inte andra bestämma det åt mig.

1. Motivationsmål/känslomål - känslan som man lever på…Vilken känsla vill jag ha? Glädje? Koncentration? Lugn? Hur kan jag hitta och bibehålla känslan?

Kunskap vs vilja. Hunden måste kunna, men framför allt VILJA utföra momenten.

1. Träningsmål – vad vill jag uppnå med just denna träningen? Planering för nästa träningspass direkt efter föregående, färskt i huvudet. Utvärdering för ett pass blir planering för nästa. Göra rätt fem ggr ger mer än att göra fel 20 ggr. Funderingstid lönar sig!

Delmål - om jag vill till trädets topp (resultatmål) som måste vara tillräckligt högt för att vara intressant, behöver jag sedan titta på de lägre grenar som jag behöver klättra på. Börja med resultatmål, gå sedan till uppgiftsmål (delmål).

”Resultatet är en produkt av hur väl jag utför loppets olika delar.” Carl Lewis

 

Nervositet

1. 50/50 - Forskning: Vi är som mest motiverade att tävla när det finns ca 50% chans att lyckas (och jag bestämmer vad som är ”lyckas”). Tjusningen med tävling är att man inte VET hur det kommer att gå! Att spela lite…Variabel förstärkning är anledningen till att vi tävlar!
2. Viktigt? Vad är viktigt FÖR MIG med att tävla? Varför? Varför tävlar min hund? De har inget val, alltså är min uppgift att få hunden att gilla MIN hobby. Hunden ska ha en ”bra dag”. På så sätt blir det enklare att bli av med nervositeten – fokus hamnar inte på mig själv utan på att ta hand om min hund.

Tre sätt att förändra känslor: ord, bilder, kroppsspråk. Testa ”sitt uttråkat, sitt nyfiket”, ”jag mår bra, jag mår dåligt”.

1. Attityd – att styra tankar. Istället för att låta en negativ känsla påverkar kroppen, kan man låta kroppen påverka känslorna. Sitta med en penna i munnen, blir gladare. Om jag tänker på min nervositet ökar den, ta kontroll över vilken attityd jag har! Hitta alternativ att tänka på istället! Obs att det inte är mängden nervositet som påverkar prestationen negativt, det är hur man UPPLEVER sin nervositet.
2. På tävling – vem vill jag prata med, vad ska vi prata om, vill jag vara ifred? Hur vill jag ha det? Vad passar min hund? Undvik ”hur känns det” fokusera på ”vad ska jag göra”.
3. Överträna – träna svårare än tävlandet. Tävling ska vara enklare, kännas lätt för oss båda. Säkerhetsmarginaler!

• Musik (spellista)
• Kroppsspråk
• Andning
• Rutiner (för hund och förare)
• Fysisk aktivitet (promenad, sträckningar)
• Avslappning
• Framkalla på träning (träna på känslan, hunden ska känna igen mig)
• Mål (i träningen och på tävling)

Aktivt träna:

 att komma tillbaka efter störning

att direkt gå över i nytt moment efter belöning – strategi för transport

att andra bestämmer över moment, inropning, etc

att testa ingångar med extern

att sträcka på mig under ingången och fejka självförtroende

att framkalla nervositet på träning, så att hunden är van

att videofilma en minut innan, en minut efter, fokus på att titta på MIG – vad gör JAG?

Att TRÄNA rutiner så de SITTER

Att lägga om belöningsvanor så att de fungerar på tävling

tanke: Kanske behöver jag bli MER nervös på tävling? För att bruka mer allvar? Kanske har pendeln svängt för långt?

Söndag

Missar är OK! Vi får lov att göra fel! MEN LÄR av misstagen. Att tänka på sig själv som ens egen bästa kompis, LYFTA istället för att döma.

Reflektioner efter hemläxan (frågeformulär, affirmationer, målplanering)

Man kan känna olika i olika situationer/sporter

Agility med två lopp – en andra chans, känns inte lika allvarligt. Kontring: i lydnaden har vi 10 moment = 10 chanser!

Jag accepterar och ser till andra ekipages bästa – varför skulle inte andra tänka likadant om mig? Vad tror jag att andra tycker?

Konstruktiv tanke om sista momentet i IPO: ”Vi HAR TRÄNAT på detta! Vi är FÖRBEREDDA!” Ge hunden bästa förutsättningarna – agera med säkerhet i skicket. Att klara att släppa kontrollen och lita på sin träning.

Risk att man bryr sig så mycket om vad andra tycker att man tappar bort varför man egentligen tävlar – det är en HOBBY, det är ROLIGT.

TÄVLA som PRIVATPERSON, inte som instruktör eller för att göra reklam. Håll kvar hobbytanken, glädjen, ha tävlingen prestationsfri!

Tanken ”jag ska minsann visa…” – är den konstruktiv? Vem ska jag visa? Varför då?  Jag kan inte styra över vad andra tycker. För VEMS skull tävlar jag?

Vems åsikt är viktig? Min HUNDS åsikt. MIN åsikt.

Måste man ha mål? Är det alltid konstruktivt med mål? Alla har någon sorts mål, medvetet eller omedvetet. Formulera målen på ett sätt som pass MIG. BRA mål sätter ALDRIG dålig press, utan skapar MOTIVATION och bra känslor. Mål ska skapa frihet, inspiration, vilja, driv!

Långsiktigt mål = ledstjärna, vision.

Hur viktigt är mitt mål? Vad är jag beredd att satsa? ÄR jag beredd att satsa?

Mental träning: ersätta gamla ”sanningar” med nya. Det som är ”sant” idag måste inte vara sant imorgon! Ex: jag är dålig på att passa tider. Men - jag behöver inte vara det i framtiden!

Uppgift: Tänk inte på ljusblå elefanter…Formulera POSITIVT utan ordet INTE.

Ord har betydelse, formuleringar har betydelse. Var väljer jag att ha fokus?

Välj att tänka FRAMÅT, hur det SKA BLI! Är jag ett resultat av det förflutna, eller en orsak till framtiden? Bli mitt livs ARKITEKT inte ARKEOLOG!

Slogantävlingar – vad är egentligen vitsen? Superbra reklam…

Uppgift: At berätta om saker jag är BRA på under en minut (inga problem).

Mentala verktyg

Fokus på en sak (hur jag går, handsignaler, sträcka på sig, le)

Ögonkontroll

Kroppsspråk

Andning

Eget ”prat” – instruktion till mig själv

Nolla – att nollställa sig själv från störande tankar (ska somna på kvällen) hjälpbild: att tänka sig en full dataskärm och tryck på delete, whiteboard som suddas, träa – lägga ifrån sig en störande tanke, hänga upp tanken i ett träd, tankestopp – stoppskylt, tänk tvärtom-tanke.

Uppgift: kvalitet i träning

Träna på vad? Mål? Hur gör jag om…? Hur ska jag själv tänka/vara?

Ingång, uppställning – baklänges marsch– belöningsritual, belöning – förflyttning, uppställning – RUNT – belöningsritual, belöning – förflyttning – uppställning – slutbelöning.

Mål: Lita på hunden, sträck på kroppen, byt mellan ”belöningsapa” och ”tävlingsapa”. Fokus på transporten mellan belöning – moment.

Om han tappar:  Gå vidare – vänta på kontakt, belöna kontakten.

Min fokus: sträckt, vänta ut

Utvärdering: Bra ingång! Gjorde lite ”trix” precis innan, fungerade bra. Bra belöningar – kom ihåg ritual innan. Helt OK övergångar träna mer följa-övningar! Kom ihåg att sträcka på mig BRA! Startskall och förvirring i ”runt” träna med samma runt-föremål, vakta på startskallen. Underbar attityd på Valle, avslutade med ett kanon-fritt följ! Bättre detaljplanering innan, en sak i taget, FÖLJ planeringen. Bäst: HÄRLIG KÄNSLA!!!

Feedback: Le tidigare. Le mera. Bra ingång, bra fokus i momenten, men TAPPAR mitt engagemang efter belöning = tappar hunden. Lägg om rutin! Håll min blick borta från hans blick. Ännu mer fokus på min hållning och attityd! JAG var som bäst efter runt-som misslyckades-och avslutade med ett BRA ff. samband…? Kom ihåg att ta hunden UR fotposition om jag pratar med människor.

Om det ska ske en förändring måste man SLUTA med något, och BÖRJA med något!

Uppgift: bilder

Skapa nya bilder – visualisera (ex när en bok blir film)

Använda för att hitta känslor – glädje, koncentration, driv, etc

För att förbereda sig – memorera banan och visualisera den för att lära sig den bättre

Mardröm – skapade bilder som ger en känsla (av obehag). Starkt!

1. Olika sinnen inblandade ger mer påverkan. Blunda – genomgång alla sinnen.
2. Blunda – visualisera planen tom – med tävling på plats
3. Vi kan förändra negativa bilder. När vi är spända kommer negativa saker lättare, men vi kan redigera om bilden! Fokusera på en bild av något negativtm gör den mindre, längre bort, mörk, svartvit, grumlig, och till slut utplånad.

Rutiner

1. Före – mellan – efter. Hur långt före? Träningen månaden innan? Rutiner kvällen innan? 30 sek innan? Rutiner mellan momenten? Rutinen efter prestationen?
2. Alltid fungera! Se till att rutinerna är ENKLA, tidsmässigt och att jag kommer ihåg det.
3. Trygghet och koncentration för FÖRARE och HUND – likadant i träning/tävling. Koncentrationsförmågan ökar med bra rutiner!
4. Omedvetet – jag har mina vanor omedvetet. Är de bra? Är de optimala? Bli medveten, förändra!
5. Rätt aktivitetsnivå – hjälp hunden till rätt nivå för varje moment. Plocka ur vardagen sådant som redan finns!
6. Ge hunden rätt ”tanke” – en tanke som påminner om det svåraste i momentet. Stanna – springa – gripa – hålla - vända – lämna? Springa, stå, ligg, ingång?
7. Riktning – få hunden att tänka i rätt riktning. Utåt, kontakt, uppåt? Ta upp en linje redan när vi ställer upp. Låt hunden rikta blicken. Själv se i rätt riktning.
8. Moment som börjar lika – hjälp hunden att skilja redan i rutinen innan. Ställande/läggande, inkallning/fjärr.

Uppgift:

Ingångsrutin – hur får jag en fokuserad hund från starten fria följet? Testa olika varianter. Testade bara med och utan ögonkontakt, med ger bäst ingång (så klart). MEN vad ger bäst fritt följ?

Uppställning, start. Lite trix innan ingång = fokuserad hund! Använda mellan?

Hitta rutin fjärren! Ett steg bakåt innan uppställning?

Rutiner = ett sätt att i tanken befinna sig här och nu, nästa moment.

Bildövning/praktisk övning:

Visualisera två övningar (ingång, inkallning, läggande)

Utför utan hund

Utför med hund

Utvärdering: fungerade klockrent! Jag höll mitt fokus, Valle svarade. Mitt uppgiftsmål var att hålla mina rutiner och småtrix, lyckades, OCH Valle hängde på! Tanke: sistya passet på dagen – var han i rätt aktivitets/koncentrationsnivå (dvs MYCKET ”tröttare” än jag brukar vilja ha honom)? Testade extern, fungerade jättebra. Bra avslutningsrutin?

Tävlingsattityd

1. Påverka? Lägg tanken på det vi kan påverka och kontrollera!

Vika tankar vill jag ha i huvudet? Vilka tankar HJÄLPER mig?

1. Möjligheter och utmaningar. ”Jag kan inte fråga om terrängen passar mig, utan istället fråga hur jag kan anpassa mig till terrängen.”

Gör det ”omöjliga”. Ordet omöjligt kan man omöjligt använda om framtiden.

Det finns inga misslyckanden, bara resultat. Testa tills det går! Skröna om Thomas Edison.

1. Ta planen i besittning! Äg planen! MIN tävling, MIN plan, MINA ”medhjälpare”, JAG har betalt.
2. Ta ansvar, både för dåliga och BRA prestationer!

”Man blir inte längre själv för att man hugger av någon annan huvudet.”

1. Hundens upplevelse. Tävla med tanke på nästa tävling!

Det är bara dåren som gör samma sak om och om igen och förväntar sig ett annat resultat!