Jag älskar annteckningsböcker, kalendrar och dagböcker. Helst med pennor till i fina färger. Och eget omslag - så klart. Jag tittar på ny träningsdagbok ingående innan jag väljer - njuter av stunden av möjligheter! Och varje gång tänker jag att denna lilla investeringen kommer att göra mig mer strukturerad och föra min träning framåt. Träningsdagbok...sådant som "riktiga" tränare sysslar med, sådant som jag har så RACKARNS SVÅRT att få till mer än mycket sporadiskt!

MEN!

Jag tror att jag har svaret. För mig, iallafall.

När jag stod i början på november och tittade på ny träningsbok för 2014 funderade jag på allvar över vad jag egentligen har nytta av, vad det är jag behöver hålla koll på, och vad som för mig framåt i träningen. Och då slog det mig (så enkelt!) att jag inte vill ha en träningsdagbok, där jag för journal över vad vi har gjort.

Jag vill ha en TRÄNINGSPLANERINGSBOK!

Efter varje pass vill jag skriva något ord om vad som har gått BÄST (för det ska jag ju upprepa plus att det är bra för mitt självförtroende), och framför allt vill jag tänka igenom vad jag ska göra annorlunda eller träna mer på framöver. Kort. Enkelt. "Stadga i sitt på avstånd" eller "frivilliga lägganden i blött gräs" eller "följa-övningar med svår störning" (från veckans träning).

Istället för att titta för mycket på det som har varit, vill jag lägga min energi på NÄSTA pass - det som jag faktiskt kan påverka!

Sedan vill jag ha med:

• Målsättning för 2014 - hela året. Det blir mina resultatmål (om jag vågar sätta några sådana).
• En månadsplanering som jag fyller i med uppgiftsmål i slutet av månaden innan, och checkar av efterhand - kommer vi framåt? Gör jag mina uppgifter?
• En veckoplanering med ett par fokusmoment för varje vecka - fylls i både långsiktigt med tanke på tävlingar och efterhand som jag hittar "hål" i träningen.
• En tävlingsplanering, så att jag kan göra en veckoplanering för veckorna innan - jag behöver påminnelse om att stärka rätt moment i tid, och att helhet är viktigare än detaljer veckan innan tävling (åtminstone för oss).
• Anteckningsmöjligheter för att kunna sätta mer noggranna kriterieplaner för "äckelmoment" (hostVallesapporteringhost) och följa upp, och skriva i nya tips och tankar. Och jag gillar att stämma av samtliga moment någon gång varannan månad.
• Och till sist: sidor med självpepp och fokus på vad som är viktiga tankar för mig, att titta på innan tävlingar för att få rätt känsla och rätt tankar.

Sådärja, några års samlad vishet som kommer av en STOR mängd kalendrar och anteckningsböcker som kommit och gått. Jag tror att jag har hittat den ultimata kombinationen av att titta bakåt (lite grann) och titta framåt (där lägger jag mitt huvudfokus), och är (återigen) övertygad om att NU, nu blir jag en RIKTIG TRÄNARE! ;)

Snygg är den iaf! Och ny...och full av möjligheter...och jag har en grön glitterpenna att skriva med...

2014 - full fart framåt!

Och till sist, för att pusha mig själv lite, lite grann:

Valles mål för 2014 är att bli uppflyttad till Lk3, och träna in alla Lk3-moment. Samt att bli rallychampinjon.

Mårrans mål för 2014 är att bli rallychampinjon.

Midoris mål för 2014 är att starta Lk1 och nybörjarklass rally, samt träna in alla Lk2-moment.

Så är det skrivet, så ska det bli!

Så är det faktiskt. Jag blir aldrig "redo", jag bara gör ändå. Ibland går det åt skogen. För det mesta går det bra. Och alltid lär jag mig något nytt! Det är genomgående i hela mitt liv, jobb som hunderi som relation. "Redo", det blir jag under tiden som jag testar :)

Så nu har jag anmält Midori till en träningstävling om två månader! Både lydnad och rally. Och jag kör Valle också. Lika bra när jag ändå är där, liksom...
Kommer vi att vara redo? Icke! Inte om man ser till att momenten ska sitta, helheten fungera, och allting ska ske tävlingsmässigt. Men det spelar ingen roll! Redan nu är vi redo att testa hur jag behöver göra för att få fram rätt känsla till varje moment, träna under tävlingslika former för att påbörja hjärntvätten att tävlingsbanan är ett magiskt ställe där allt är kul och inget går fel, och ta reda på hur Prinsessan reagerar på mattes tävlingnerver (för de kommer att göra sig påminda, det är liksom en del av grejen).

Vi har tagit det första steget på vår tävlingskarriär, och redo eller ej så kör vi så det ryker!

Hemma från årets sista tävling - och nu känns det som en bra tid att summera 2013. Det kommer säkert att hända lite mer, men jag tvivlar på att det blir något värt att nämna.

Målsättningarna som jag satte 1/1 var följande:

Start Lk2 med Valle - gjort. Fyra starter blev det, den bästa på 154 poäng. Mål uppnått!

Tävla rallylydnad med båda hundarna - gjort, med bra resultat dessutom. Mål uppnått!

ALLTID lämna banområdet INNAN jag belönar - gjort. Mål uppnått!

Fixa anlagsprov i viltspår med båda hundarna - gjort, med beröm. Mål uppnått!

Sätta ihop och träna in en freestylerutin, bara på skoj - gjort. Mål uppnått!

Fortsätta ha kul ihop med mina hundar - GJORT! MÅL UPPNÅTT!

Känns bra att faktiskt att uppnått samtliga mål!

Så här summerar jag året som gått:

Januari

Båda hundarna gick sina anlagsprov i viltspår, båda hundarna godkända.

Första 2013-tävlingen i rally, och Mårrans första tävling på ganska många år...Och hon var fantastisk!

Februari

Jag samlar ihop alla mina apporteringstips i hopp om att knäcka Valle-koden. Koden förblir intakt, men inläggen är bra!

Jag börjar träna specialsök med Valle. Det faller vi för pladask båda två :)

Freestyleprogrammet påbörjas.

Mars

Vi debuterade tvåan på Malmö Int. Rekord i lägsta poäng, men vi var glada ändå!

Första träffen i elitsatsningen med Maria Brandel, som sammanlagt var fyra träffar under året.

April

Ny start i tvåan, denna gången med riktigt dålig känsla.Tvivlar på om Valle någonsin kommer att gilla att tävla.

Jag börjar på allvar drömma om att en liten Tuxling ska få flytta in hos mig, tjatkampanjen startar.

Canis - möte/kurs med BAT och NLP-tema, mycket givande på många sätt - inte minst för att det är så kul att träffas!

Kurs för Jenny Wibäck med många bra tankar och ideer som följt mig under året.

Maj
Mera specialsök! Vi går kurs för Jessica Alenius, och lär oss lite mer "på riktigt".

Jag får godkänt hemifrån att skaffa valp!

Valle gör sitt MH, jag passar på att prata med min nya uppfödare.

Fler rallytävlingar - inga fantastiska resultat men klart godkänt och glada hundar.

Midori föds!

Och båda hundarna tävlar lydnad, poängmässigt inga höjdare, men bra känsla.

Juni

Kurs i fritt följ för Petra Lindström, som gav fler bra övningar som följt med i träningen. Valle skötte sig dessutom ovanligt bra!

Båda hundarna tävlar igen, och båda hundarna gör bra ifrån sig - men inga poäng som räcker till uppflytt.

Jag träffar Midori för första gången :)

Juli

Valles freestyleprogram är klart och visas upp för träningskompisar, för att sedan läggas på hyllan tills vidare.

Midori flyttar hem till oss - och inget blir sig någonsin likt igen! Hela juli handlar bara om valp...

Jag utmanar mig själv och håller en endagskurs om att fotografera hundar. Roligt!

Jag och Midori är med på radio Kristianstad

Augusti

Valle går årets sista Lk2, med het godkänt resultat och årets första platsliggning med 10 på! :)

Båda hundarna debuterar fortsättningsklass rally

Vi träffar Prinsessans äldre brorsa, och matte Magdalena från Polen - en förebild!

Midori tränar för Maria B

Vi går valpkurs på Rplus hundskola

September

Midori blir äldre, vi startar onlinekurs för Silvia Trkman

Både de vuxna hundarna gör BPH

Oktober

Sista Maria-träffen...saknad!

Midori jobbar med De Valpätande Fasanerna från Helvetet

Och hamnar på akuten efter att ha satt skosnören i halsen. Det gick bra, som tur var!

November

Midori ställs ut på Malmö Valp, med blandad kritik och en andraplacering

Vi går kurs för Heidi Billkvam, och lägger ytterligare verktyg i boxen (som har fått många bra verktyg under året!)

December

Valle blir bortlottad på årets sista tävling, men Mårran gör en bra debut i avancerad klass.

Midori avslutar Silvias valpkurs och startar direkt en onlinekurs i tävlingslydnad för Anna Larsson

Och jag börjar på allvar fundera över ett upplägg som minimerar risken för framtida ljud i träningen

Det var det, liksom. No more, no less! Ett bra år med toppar och dalar men övervägande toppar, och jag känner på mig att 2014 blir ÄNNU BÄTTRE! Nu rockar vi vidare, jag och dogsen, mot nya äventyr!

Prinsessan har kommit ett steg längre ifrån "valp" och närmare "unghund" - hon har avslutat sin sista valpkurs!

Vi har gått två valpkurser: en " vanlig" för Rplus hundskola i Malmö, och en online för Silvia Trkman. Båda har varit suveräna och mycket givande, på olika sätt, och båda rekommenderas varmt. IRL-kursen var mer inriktad på "basic stuff", Silviakursen har däremot varit en blandning av olika trix och färdigheter för tävlingshund i freestyle/lydnad/agility. Fyraochenhalv månader har vi tränat och filmat, och här är resultatet!

Examensfilmen har också blivit ett litet minne av hennes första månader - att spara och titta på allteftersom åren går.

Första steget in i unghundsvärlden blir så klart en ny online-kurs, denna gången för Anna Larsson på 3vallare - inriktning tävlingslydnad!

Alla mina träningsfilmer ligger på min youtubekanal för den som är nyfiken...En fantastisk minnesbank för mig - ocensurerat från dåliga pass, fantastiska pass, pass från olika kurser, tävlingar, och pass bara på skoj.

Idag är mitt inlägg om 101 apporteringstips med i Elsa och Lenas julkalender, och det kändes läge att göra en Valle-uppdatering. Han har ju fått stå tillbaka lite här på bloggen - en viss liten Prinsessa har solat sig i strålkastarglansen istället.

Min VillerValle fyller tre år idag. Tre år! Min minivalp! Min knäppkelpie som gillar att sitta på alla han gillar (inklusive Mårrans huvud), leker i timtal med Midan (Valle växer aldrig upp), och fortfarande ger mig värsta känslomässiga bergochdalbanan i träningen.

Valle är...som Valle är. Fantastisk. Underbar. Oerhört tillgiven och kelig. Enkel i vardagen - är med överallt. Stundtals BRILJANT i träningen! Otroligt intelligent, ordklok, har lätt för större koncept, fantastisk nos, ÄLSKAR shaping med en passion, och vill allra helst sova ovanpå mig (eller husse).

Dessa är de sidorna hos honom som jag väljer att fokusera på och utveckla.

En av de bästa sidorna med att Midan är lika mycket träningsnarkoman som jag - sex månader gammal och tar ALDRIG slut - är att Valle blir "fri" att träna enbart när han vill. Han får tom tjata lite! Vi har låtit lydnaden vila ett tag, och bara gjort roliga på skoj-grejer: specialsök, rallylydnad, trixträning. De lilla vi gjort i momenten har varit i samma anda - inget allvar. Det passar honom perfekt!

Han har varit konsekvent bra på rallytävlingarna under hösten - en enda tävling på 85 poäng, annars har han legat över 95. De där sista poängen vete 17 om vi någonsin når, men "bra" är bra nog!

Och apporteringen? Den följer samma mönster - då och då är den 10-mässig. 12-mässig! Och då och då är den icke-existerande...Jag lever på när det går bra och accepterar att han är som han är!

En vän till mig sa en gång "Man får inte den hund man förtjänar, man får den hund man behöver för att utvecklas vidare".

Min Valle blir (nog - aldrig säga aldrig) inte en SM-hund. Kommer vi upp i elit blir jag lycklig, men det är verkligen ett dröm-mål. MEN. Han lär mig mer om livet, mig själv, och universum i stort än någon annan! Det är hans uppgift.

Klickerträning kan upplevas som väldigt svårt och avskräckande när man läser om det (beroende på vilken bok/artikel så klart), eftersom det ofta används en hel del nya termer. Varför envisas vi som håller på med klickerträning ändå med att fortsätta använda dessa orden? Därför att de (oftast) har en exakt betydelse, som gör att alla som kan termerna faktiskt förstår exakt vad någon annan pratar om.

Exempel: Ordet "korrigering" betyder bevisligen väldigt många olika saker, beroende på vem man pratar med (gå in på vilket hundforum som helst så är det uppenbart). Termen "positivt straff" har däremot en väldigt exakt betydelse: positivt betyder att något LÄGGS TILL (har inget att göra med trevligt/otrevligt). Att ett beteende blir straffat innebär att vi får MINDRE av beteendet. Det är enkelt och precist: om beteendet leder till att något läggs till, och vi kan se att beteendet över tid minskar, då rör det sig om ett positivt straff.

Att prata om korrigering med någon kan alltså vara väldigt luddigt - ofta missförstånd. Att däremot prata om positivt straff med någon (som har lärt sig berydelsen av termen) är väldigt exakt - inga missförstånd.

Det var inte just denna termen jag tänkte skriva om, läs mer om beteenden och hur de påverkas av sina konsekvenser här. Eller här. Eller titta här! (Inte 100% korrekt i sina termer, men man fattar!)

Det jag stöter på lite då och då som gnager lite på min Besserwissernerv är att det verkar ha blivit ett likhetstecken mellan "operant träning" och "klickerträning". Egentligen mellan "operant träning" och "shaping". Man pratar om att hunden är mer eller mindre operant, beroende på hur mycket initiativ den tar.

I´m sorry - det är inkorrekt!

Operanta beteenden är VILJESTYRDA beteenden. Hunden VÄLJER att göra något. Så långt så bra, det stämmer utmärkt att både klickerträning och shaping är operant inlärning - hunden väljer att testa olika saker - vi väljer att klicka och belöna.

MEN. Det är inte ENBART klickerträning/shaping som är operant träning! Även om hunden väljer att vara passiv så är den lika operant. Även om jag tränar med signaler som hunden lyder så är den lika operant. Även om jag tränar min hund uteslutande med straff så är träningen lika operant!

Operant träning handlar om att hundens beteende styrs av vilka konsekvenser de tidigare haft. Hunden väljer att utföra beteendet om den tror att det kan löna sig (antingen genom att den får något trevligt eller att den kommer undan något otrevligt). Den kan också välja att låta bli beteendet om den har dåliga erfarenheter av vad som händer efteråt (den råkar ut för något otrevligt, eller blir av med något trevligt). Den kan också välja att testa något helt annat om beteendet aldrig lönar sig.

De beteenden som INTE är operanta STYRS INTE MED VILJAN - vi kallar de reflexer - och de påverkas genom klassisk betingning, eller associationsinlärning med ett enklare ord. Läs mer om det här.

Reflexer påverkas INTE av sina konsekvenser, utan utlöses när något speciellt händer (någon slår med en hammare på rätt ställe på knät = benet far ut).

Slutsats:

* ALL träning där hunden väljer att utföra, eller inte utföra, beteenden beroende på vad de tidigare fått för konsekvenser är operant träning.

* En hund kan vara mer eller mindre aktiv, den kan testa mer eller mindre på egen hand, men det innebär inte att den är mer eller mindre operant - den gör fortfarande det den tror lönar sig mest!

* Klickerträning och shaping är operant träning, men operant träning är mycket, mycket, MYCKET mer än klickerträning och shaping!

OK. Min inre Besserwisser har tystnat. Ett tag...;)