OK, när jag håller kurser för icke-klickare så pratar jag inte om "förstärkning" utan bara om "belöning" - annars förvirrar jag Fru Svensson med sin första hund som bara vill få en hund som hanterar vardagen. Men jag tycker att där ÄR skillnad!

Så här ser det ut i mitt huvud:

Förstärkning: Jag förstärker beteenden som jag vill få mer av. Jag är precis, använder en beteendemarkör för att fånga exakt beteende, jag vill ha repetition från hundens sida. Förstärkare är allt som följer beteendet och på så sätt får beteendet mer sannolikt i framtiden. Ett typexempel är när jag med hjälp av klickern tränar in små delar av ett större moment, tävlingsmoment eller i vardagen. En förstärkare VET jag ökar beteendet, eftersom jag följer hur beteendet påverkas.

Belöning: Jag belönar en individ. Belöningen är oftast mindre precis, och gäller inte ett specifikt beteende på samma sätt som en förstärkare gör. Jag belönar hunden när jag tycker att den är duktig, helt enkelt. Jag ger en belöning när vi kommer ut från tävlingsplanen, oavsett hur det gått, för att skapa en bra-känsla för tävlingssituationen. Jag belönar efter en framlängeskedja (som jag använder för att få en uthålligare hund), inte för att utförandet varit perfekt utan för att hunden jobbat på bra. Jag belönar jobbiga situationer för att ändra hundens uppfattning om situationen. Och jag - men det är kanske bara jag - belönar ofta att mina hundar bara råkar finnas i min närhet, eftersom deras blotta existens gör mig glad. Jag väljer en belöning som jag TROR gör min hund glad - oftast har jag rätt.

Den största skillnaden för mig, i mitt huvud, är just att en belöning utdelas för att jag tycker att hunden förtjänat den, en förstärkning är till för att fånga små beteendebitar som jag vill ha mer av. Det betyder att jag inte klickar hunden för att "den förtjänar en godisbit" utan för att öka sannolikheten att ett visst beteende upprepas. Jag kan alltså fånga och förstärka de små bitar som jag gillar hos en hund som i övrigt "uppför sig illa", och få just de bitarna att breda ut sig och ta över.

En förstärkare är ALLT som följer på beteendet och får det mera sannolikt. En förstärkare behöver inte vara trevlig (även om den oftast är det), om hundens motivation är uppmärksamhet så kan tex både skrik och slag vara förstärkande. Vi människor fungerar inte annorlunda, många som jobbar med utsatta barn ser att de medvetet driver fram tex en örfil från mamman eftersom det sedan leder till att hon får dåligt samvete och blir kärleksfull.

Jag använder ofta möjligheten att få göra något som hunden vill som en förstärkare: springa till skål, nosa, titta på saker, få ett nytt kommando, gå till sin filt, leka, etc.

Oftast är också mina belöningar förstärkare för NÅGOT beteende eftersom jag är ganska duktig på att gissa vad mina hundar uppskattar (och det beteende som kommer precis innan belöningen ges kommer då att bli förstärkt vare sig jag tänkte mig det eller inte), men ibland kan det som jag tänkte som en belöning få helt fel resultat. Båda mina hundar gillar fysisk kontakt, de är keliga och gillar att vara nära. Mårran uppskattar smek och kel också som en förstärkare, men det gör INTE Popsy! "Rör mig inte, jag koncentrerar mig!"

Stor skillnad på förstärkning och belöning? Kanske inte. Men genom att vara medveten om skillnaden - i mitt eget huvud - så kan jag träna effektivare och göra det enklare för min hund att förstå vad jag vill. Och - inte minst - jag kan förklara för mina kursare skillnaden mellan att belöna för att man tycker att hunden är duktig, och faktiskt förstärka ett beteende som man vill ha mer av!

Jag avslutar med en glad gris som aktivt söker sina egna belöningar (och just nu så är jag = mat i hennes huvud!)